Hoppa till huvudinnehållet

Kommunala glädjekalkyler

Publicerad:

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

I dagarna kommer Statistiska Centralbyrån med en ny befolkningsprognos. Det är ingen vild gissning att tro att trenden är samma som under senare år. Sveriges befolkning växer hastigt.

I januari 2017 passerade Sverige gränsen tio miljoner invånare. Nästa gräns – elva miljoner – passeras redan år 2028. Detta betyder att befolkningen i snitt under de närmast kommande åren ökar med 100 000 invånare per år. Så hastig har förändringen aldrig varit i Sverige.

Befolkningsförändringen har två förklaringar. Fler föds än dör. Detta står för ungefär en femtedel av ökningen. Resten beror på att fler invandrar än utvandrar. Antalet som söker och får asyl minskar visserligen på grund av förändringen i politiken, men invandringen av anhöriga och arbetskraft fortsätter att bidra till befolkningsökningen.

Att vi blir fler och fler i Sverige märks knappast här på trakten. Däremot kommer kommunerna i Dalsland att tydligare känna av utmaningen i snabbt växande antal äldre. Vi lever längre och 40-talisterna – vår största generation någonsin – börjar fylla 80 år. På tio år har antalet över 80 år ökat med tio procent. Dessutom får vi fler yngre. De stora kullarna i slutet av förra seklet och i början på detta bildar egna familjer. Kraven på skola och omsorg ökar. Sverige har höga födslotal jämfört med många andra europeiska länder, vilket bland annat har att göra med en generös föräldraförsäkring.

Mellan yngre och äldre har vi gruppen yrkesverksamma. Jag gillar egentligen inte talat om försörjare och försörjda i samhället. Men ändå: Färre skall försörja allt fler. I modern tid har det aldrig funnits så få yrkesverksamma som betalat skall för att så många barn och äldre skall få skola och omsorg som under det kommande decenniet. Detta kallas på byråkratsvenska för försörjningskvoten. För oss i Västra Götaland säger denna att varje person i arbetsför ålder med sina skatter nu försörjer 0,73 barn och äldre. Så mycket är klart som att den siffran kommer att växa. Antalet i arbetsför ålder beräknas öka med i snitt bara 34 000 personer per år fram till 2026.

Ibland undrar jag hur kommunpolitikerna tar till sig sådana här siffror. År 2022 riskerar underskottet i kommunsektorn att bli 62 miljarder med oförändrade kvalitetskrav och inkomster, beräknar kommunernas egen organisation. Fristående tankesmedjan Balans säger att nio av tio kommuner bygger framtiden på glädjekalkyler.

Det är inte roligt.

Lennart Widing

Hovpredikant Tydjebyn

Artikeltaggar

DalslandKrönikorSCB