Fem år efter starten fortsätter banteknikerutbildningen i Åmål med ominskad energi att leverera hett eftertraktad arbetskraft till järnvägsbranschen. Detta trots att andelen lokala elever har sjunkit rejält.
– Som planen ser ut kommer vi gå ännu mer mot riksintag, säger instruktören Felipe Martinez Silva.
Att det vankas ett litet jubileum för banteknikerutbildningen hade helt gått personalen förbi, men så har de å andra sidan anledning att fira varje dag året runt, som medverkande i Åmåls kanske största studierelaterade framgångssaga. Av totalt cirka 100 utexaminerade elever har omkring 90 procent fått branschrelaterade arbeten.
– Får man inte jobb så beror det mest på personliga tillkortakommanden, att man själv inte är så intresserad, säger stockholmaren Felipe Martinez Silva, som själv påbörjade sin instruktörstjänst i april.
Tidigare har han bland annat arbetat som utredare på Trafikverket och som arbetsledare inom järnvägen. Fina titlar båda två, men det var ändå ganska självklart att söka sig till Åmål när möjligheten dök upp.
Alexander Wennersten, Rahmatulla Hosseini, Ylva Möller och Ahmed Nowrousi fick lära sig hjärt- och lungräddning innan de gav sig ut på praktik. Framöver är planen att bredda utbildningen och locka mer elever utifrån. Av de omkring 100 elever som gått banteknikerutbildningen i Åmål har cirka 90 procent fått jobb i järnvägsbranschen. Banteknikerutbildningen sträcker sig över fem månader och finansieras nästan helt med statliga pengar.
– Det finns bara fyra skolor i landet som utbildar bantekniker. Förutom vi är det Ängelholm, Vansbro och Borlänge. Så det är en svår tjänst att få, säger Felipe Martinez Silva.
"Säkert hundra i Åmål"
Järnvägsbranschen omfattar nog annars fler människor än vad många kanske tror.
– Lyfter du på locket så finns det säkert ett hundratal branschanslutna bara i Åmål. Sverige är fullt av järnvägare, säger Ulrika Bäckström, som 2014 ingick i den första kullen av bantekniker. Numera är hon instruktör.
Hur har utbildningen förändrats genom åren?
– Eleverna läser fler ämnen idag och får bredare mix av kunskaper med sig. Vi har också mycket mer kontakter och specialkunskaper att dra nytta av. Utbildningen har alltid haft som mål att vara lyhörd för vad branschen efterfrågar och vi kommer att fortsätta på samma spår.
Framöver hoppas instruktörerna även kunna väcka intresse för banteknikerutbildningen i Åmål över hela landet. Elevrekrytering utifrån är redan i dag närmast ett måste för att hålla utbildningen rullande.
– Vi verkar ha uttömt de lokala reserverna. Det har varit väldigt få Åmålsbor i de senaste kullarna, bara en eller två stycken, säger Ulrika Bäckström, som istället har fått förmedla sina kunskaper till folk från exempelvis Umeå, Ånge och Karlstad.
Utvecklingen kan tyckas lite besynnerlig. Dels med tanke på att Åmål har en av landets högsta arbetslöshetssiffror. Dels eftersom många banrelaterade arbeten är hyfsat välavlönade, sett till den förhållandevis lilla studieinsatsen som krävs.
Varför lockar utbildningen så få ortsbor?
– Jag tror det låga intresset har med marknadsföring att göra. Sen är järnvägsbranschen speciell, den är konservativ och gammalmodig, vilket gör det svårt att rekrytera in nya individer generellt, säger Ulrika Bäckström.
Okunskap kring vilka karriärmöjligheter det faktiskt finns i järnvägsbranschen är Felipe Martinez Silvas huvudteori till varför Åmål inte har fler bantekniker:
– Alla åker tåg på dagen, men när de sover så är det fullt av folk ute och jobbar på spåren. Det är ingen som tänker på det. Järnvägen skapar mycket jobb, men de flesta syns inte. Spännvidden är otrolig, allt från banfolk till hardcoreprojektering. Eftersom bristen på folk är så stor i branschen kan man välja väg ganska fritt, även utan akademisk bakgrund.
För att få fler sökande till banteknikerutbildningen i Åmål jobbas det frekvent med att bredda programmet. Exempelvis tals det om satsningar på ekonomiskt sett krävande fördjupningskurser i kap, slip och svets.
– Kommer vi till den punkten tror jag att folk är villiga att investera i det, säger Felipe Martinez Silva.
Själv lockades han till Åmål mycket tack vare utbildningens givande samarbete med Järnvägssällskapet Åmål-Årjängs Järnväg, JÅÅJ.
– Det är väldigt unikt för den här skolan, att man har cirka tre mil med riktiga spår att tillgå. Så när våra elever går ut på praktik, då har de redan fått göra verkliga arbetsmoment för JÅÅJ. Det var också 70 procent av anledningen till att jag tog det här jobbet, säger Martinez Silva.