Konsulter riktar besk kritik mot ansvariga politiker och tjänstemän för hur de agerade inför att Åmål under ett par kaosartade dygn stod helt utan vårdcentral. Haverikommissionen som sjösattes i efterdyningarna av Balderklinikens nedläggning är nu färdig.
Det var i början av april som Balderkliniken, efter en långdragen process, tvingades stänga på dagen sedan deras avtal med Västra Götalandsregionen rivits upp. Konsekvensen blev att Åmål stod utan vårdcentral i omkring 48 timmar.
Mot denna bakgrund beslutade regionstyrelsen, efter initiativ från Socialdemokraterna, att gå till botten med vad som har hänt. Uppdraget beslutades den 14 maj och hamnade hos konsultföretaget KPMG.
– Det finns många frågetecken kring en rad olika beslut som togs, men också beslut som inte togs. Det är allvarligt när en vårdcentral läggs ner och vården inte kan säkerställas för drygt 12 000 listade patienter, skriver konsulterna Mikael Lind och Örjan Garpenholt i inledningen av sin rapport, som färdigställdes den 6 december.
Var inte förberedda
För att vara ett stycke byråkratisk läsning så innehåller texten oväntat bitsk kritik. Udden riktas mot de ansvariga politikerna och tjänstemännen som på flera olika sätt anses ha brustit i hanteringen av Balderkliniken.
KPMG:s konsulter har bland annat fått intryck av att involverade tjänstepersoner och förtroendevalda genom processen med Balderkliniken hamnade i en situation som de inte var förberedda på. Samma intryck gäller även för organisation, arbetssätt, riktlinjer och rutiner. Detta skulle kunna ge viss förståelse för att "informella arbetssätt uppträtt i så stor utsträckning som vi anser att det gjort", skriver Mikael Lind och Örjan Garpenholt.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsens förste vice ordförande, Mellerudsbon Tony Johansson (MP), ger flera tänkbara förklaringar till bristerna i hanteringen av Balderkliniken:
– På den politiska nivån skulle jag vilja säga att det till viss del spelade in att situationen uppstod under ett valår. Samtidigt har vi haft ett generationsskifte på tjänstepersonsnivå, som inneburit en ny organisation för hur våra utredare ska synka in i politiken. Det handlar just om vad man rekommenderar för diskussion på presidienivå respektive nämndenivå och styrelsenivå. Där fanns det nog ett behov av att se över rutinerna.
Avsteg från riktlinjer
Framför allt har konsulterna funnit två tydliga avsteg från Västra Götalandsregionens riktlinjer och rutiner. Dels gäller det beslutet att inleda en fördjupad granskning vid Balderkliniken som inte fattades på formellt sätt, dels beslutet om att upprätta en kontrollplan med 90-dagarsfrist för vårdcentralen. Båda besluten anses innebära avsteg från regionens egna styrdokument.
Under arbetet med rapporten ska det tydligt ha framkommit att processen som helhet präglats av informella aktiviteter från både tjänstemän och folkvalda:
– Vi vill särskilt lyfta fram det arbetssätt som hälso- och sjukvårdsnämndens presidium haft. Här är vår sammanfattande bedömning att presidiet överskridit det ansvar och de befogenheter som anges i delegationsordning och reglemente. En konsekvens vi kan se av detta är att nämnden inte haft den information som den borde och, som en följd av detta, allt för länge stått utanför avgörande delar i processen.
Konsulterna skriver även:
– Enligt vår bedömning fanns relativt tidigt i processen en bild av att Balderkliniken skulle få mycket svårt att klara regionens kvalitetskrav, vilket borde ha föranlett ett tydligt arbete kring alternativ såväl gällande utförande av primärvård i Åmål som hur ett eventuellt avslut skulle hanteras juridiskt. Vi kan dock konstatera att när nämnden skulle fatta sitt beslut var beredningsunderlaget, sett till frågeställningen, anmärkningsvärt svagt och levde inte upp till de krav vi anser man kan ställa på en allsidig beredning i förhållande till frågans art.
Kritiserar förarbete
Två slutsatser som dras i rapporten är dels att beslutsunderlaget hade varit bättre om processen skötts på ett formellt sätt, dels att många av de brister som uppstått under processens gång sannolikt hade kunnat undvikas om det samlade ansvaret hade legat hos regionens hälso- och sjukvårdsstyrelse.
– Vår sammanfattande bedömning är att det framför allt inte är slutfasen av denna process som är kritisk. I stället är det beslut och förarbete samt beredning inför beslutet som skedde i hälso- och sjukvårdsnämnden i december 2018, när Balderkliniken, i skarp kontrast till föreliggande tjänsteutlåtande, ålades en kontrollplan som var tvungen att uppfyllas inom tre månader. Det beslut som fattades vid detta tillfälle anser vi inte vara ändamålsenligt och tillräckligt säkert. Vår bedömning är att detta beslut, sett till de brister som förelåg vid Balderkliniken, kunde ha utsatt Åmålsborna för en större medicinsk risk än att Åmåls kommun i slutfasen av den totala processen saknade en traditionell vårdcentral i två dygn, skriver Mikael Lind och Örjan Garpenholt.
Kritiken delas på flera punkter av hälso- och sjukvårdsstyrelsens Tony Johansson (MP):
– Vi har organisatoriska utmaningar i vår region. Det kanske har gjort att vi skapat en del onödig byråkrati under den här processen.
"Rapporten har rätt"
Exempelvis saknar Johansson en tydligare ansvarsfördelning. Som situationen ser ut är det hälso- och sjukvårdsstyrelsen som ger vårdgivare uppdrag via krav- och kvalitetshandboken, medan de lokala nämnderna sluter avtal och sköter uppföljningen. Frågan är då vem som ska ställas till svars när någonting går fel.
– Det är väl nåt jag tycker att alla ska ta med sig från det här till den utredning av vår politiska situation som vi nu gör i Västra Götaland, säger Tony Johansson.
Konsulterna skriver att regionen tycks sakna förberedelse för situationer som denna, när en ort blir utan vårdgivare. Stämmer det?
– Rapporten har helt rätt, rutinerna behöver skärpas. När vi hamnade i det här läget med Åmål och Balderkliniken så noterades att det inte finns något egentligt sista-hands-ansvar. Då gav vi i uppdrag att ta fram ett förslag till upplägg som nu är på gång och ska komma politikerna till handa inom kort, så att vi inte hamnar i samma läge igen.
Inga kommentarer
Norra hälso- och sjukvårdsnämndens nuvarande ordförande, Färgelandabon Linda Jansson (M), avböjer att kommentera resultatet av haverikommissionen. Detta eftersom rapporten mestadels tar upp saker som hände 2018, då ett annat presidium styrde, med andra representanter för de grönblåa partierna.
Åmåls båda representanter i norra hälso- och sjukvårdsnämnden, Ewa Arvidsson (S) och Ove Kaye (SD), har ännu inte hunnit läsa rapporten och kan därför inte heller kommentera vad som står i den.
PD har sökt Jonas Andersson (L), ordförande för regionens hälso- och sjukvårdsstyrelse.