Sveriges kanske hetaste författare för tillfället, Patrik Svensson, toppade torsdagens författarkväll på Stadshotellet i Åmål. Med lättsamma drag målade han upp den svårgreppade ålens gåtfulla historia.
Mindre publikfriande, men tyngre rent vetenskapligt var Helena Granströms kombination av kärlek och kvantfysik.
En lägereld i klass med Lennart Hyland, ett stekhett diskussionsunderlag både kring middagsbord och i arbetsplatsernas lunchutrymmen. Bokdagarnas verksamhetsledare Victor Estby passade på att ösa beröm över fjolårets Augustvinnare i facklitteratursklassen, "Ålevangeliet", innan han presenterade författaren Patrik Svensson.
Denne berättade i sin tur att han ägnat en del av torsdagsförmiddagen åt att spatsera utefter Åmålsån. Informationsskyltarna om vattendragets invånare väckte fina gamla minnen till liv. Det var tack vare ett uppslagsverk om fiskar som Svensson lärde sig läsa och sedermera började skriva.
– Men inte trodde jag då att jag själv en dag skulle stå och prata om en fiskbok i Åmål.
Började för länge sedan
Grunddragen till "Ålevangeliet" drogs upp redan för sju år sedan med en essä i Sydsvenskan. Patrik Svensson, till vardags kulturjournalist på nämnda tidning, har varit fascinerad av den ormliknande och gåtfulla fiskarten sedan barnsben. Det var också en av få verkliga beröringspunkter mellan honom och hans tidigt bortgångne far.
– Han berättade att alla ålar är födda i Sargassohavet, 600–700 mil härifrån, och glider med strömmarna till Europa. Längs vägen förändras de till genomskinliga glasålar och gulålar som vandrar upp för alla vattendrag. Pappa berättade också om hur gamla ålarna kan bli, att de kan överleva på land under flera timmar och att alla ålar en dag återvänder till Sargassohavet för att dö. Bara det i sig är en bra historia, säger Patrik Svensson.
Arbetet med boken visade dock att saker och ting kanske inte var så självklara som fadern hade gett sken av. Ålen verkar snarare vara en särdeles svår fråga för vetenskapen att få grepp om. Forskandet började med Aristoteles, den västerländska filosofins fader tillika den sista människan som påstås ha vetat allt.
– Det man vet är att allt han samlade på sig om ålen blev fel, säger Patrik Svensson.
Bland annat hävdade Aristoteles att ålen inte fortplantar sig, utan uppstår ur tomma intet. En absurd uppfattning som levde kvar ända fram till upplysningstiden på 1700-talet.
– Människor hade aldrig sett hur ålen fortplantar sig så man hittade en massa teorier. I England trodde man exempelvis att de blev till när hästar tappade hårstrå i vattnet, säger Patrik Svensson.
I slutet av 1800-talet hittades till sist en ål av honkön. Men för att kunna bevisa att arten fortplantar sig genom parning behövdes även en individ av motsatt kön. Uppdraget att hitta en hane, eller en "åltestikel", som han själv sade, hamnade lite oväntat hos Sigmund Freud. Han begav sig till den italienska kutstaden Trieste i dåvarande Österrike-Ungern och ägnade sina dagar åt att sprätta upp fisk. Naturligtvis blev jakten resultatlös.
– Men vi vet hur det gick sedan. Freud gav sig i stället på människan. Hans teori om penisavund får en annan nivå när man inser att han inledde sin karriär med att förklara sexualitet hos en fiskart – och misslyckade, säger Patrik Karlsson.
Vem skrevs boken för?
Den andra författaren som torsdagskvällens 83 åhörare i Stadshotellets festsal fick stifta närmare bekantskap med är Helena Granström. Hon värmde upp scenen med några smakprov ur sin senaste bok, den essäistiska romanen "Betydelsen av kärlek". Av högläsningen att döma är innehållet svårtillgängligt, nästan på gränsen till obegripligt. Åhörare som har läst boken frågade också vem den egentligen är skriven för och om författaren förutsätter att läsaren kan naturvetenskaperna på sina fem fingrar.
– Jag har inte bara skrivit för licentiater i matematik, nej, säger Helena Granström, både road och förnärmad av responsen.
Att återge högläsningen är svårt. Det enda som fastnade var att huvudkaraktären blir "rövknullad" av en diffus man. Frågorna från publiken tyder också på att boken innehåller mer utarmad sex än kärlek, trots titeln. Granström menar emellertid att det finns en potential till närhet mellan karaktärerna och att frågan ställs på sin spets när bokens män bokstavligt talat är inne i huvudkaraktären, utan att det uppstår verklig närhet.
Målet med boken ska ha varit att försöka förstå relationen mellan kvinnor och män med hjälp av kvantfysik.
– Jag började skriva när jag började ana möjligheten till ömsesidig närhet. Jag tror att den finns, säger Helena Granström.