Hoppa till huvudinnehållet

Journalist med rötter i Dalsland gjorde SVT-filmen ”Palmemördaren”

Publicerad:
Reporter Conny Hultgren
Conny Hultgren
conny.hultgren@dalslanningen.se
Lars-Olof Lampers vid Dekorima i gathörnet Sveavägen-Tunnelgatan i Stockholm där statsminister Olof Palme mördades.
Lars-Olof Lampers vid Dekorima i gathörnet Sveavägen-Tunnelgatan i Stockholm där statsminister Olof Palme mördades. Foto: Janne Danielsson/SVT

I måndags sände SVT dokumentärfilmen "Palmemördaren". Filmen är gjord av journalisten Lars-Olof Lampers, som inte tror att den utpekade Skandiamannen mördade statsminister Olof Palme.

Lampers är själv från Dalsland.

– Jag började faktiskt min karriär som journalist på Dalslänningen. Jag lärde mig gilla doften av trycksvärta, säger Lars-Olof Lampers.

Lars-Olof Lampers bodde de första tio åren av sitt liv i Mellerud. Sedan flyttade familjen till Bengtsfors 1974 när fadern, Per-Olof, fick en rektorstjänst på Bengtsgården. Mamma Lilian fick jobb på kommunkontoret.

– Jag växte upp tillsammans med syster Annika. Att flytta till Bengtsfors kändes som ett enormt stort steg att ta när jag var tio år. Man undrade hur det skulle gå med kompisar och en ny miljö. Det gällde ju att kvalificera och göra skäl för sin närvaro. Men det gick bra. Jag var idrottsintresserad, spelade bordtennis och fotboll, jag trivdes bra i skolan och fick nya kompisar, berättar Lars-Olof Lampers.

Började på Dalslänningen

Någon gång i sjuan-åttan var hans högstadieklass på studiebesök på Dalslänningen.

– Vi tyckte inte att bevakningen av ungdomsfotbollen var så bra och jag sa det. Redaktör Gordon Skoglund som visade oss runt undrade då om jag ville skriva själv så jag började skriva små matchreferat om knattefotbollen.

Han berättar att han även skrev om en del musikuppträdanden i folkparken.

Jag fick 10 öre raden första året och 20 öre raden andra året, så det gällde att skriva på. /Lars-Olof Lampers om tiden på Dalslänningen

– Jag minns att jag skrev när Jerry Williams och Björn Skifs var på besök. Det här var mellan 1974 och 1976 ungefär. Jag fick 10 öre raden första året och 20 öre raden andra året, så det gällde att skriva på, säger Lars-Olof Lampers med ett skratt.

"Det var en bra skola"

Så småningom fick han även förtroendet att bevaka a-lagsmatcher i fotboll.

– Det var en rätt kul tid. En bra skola. Jag minns hur viktigt det var att hålla deadlines. Och sedan när pressarna rullade i gång. Jag var med och hjälpte till och plocka tidningar ibland. Det var en väldigt speciell doft i tryckeriet och riktiga grafiker som arbetade med typerna som sattes och de stora plåtarna.

1977 flyttade familjen Lampers tillbaka till Mellerud. Fadern Per-Olof var politiskt engagerad och fortsatte karriären som mångårigt moderat landstingsråd.

En ung Lars-Olof Lampers i karriären som forskare.
En ung Lars-Olof Lampers i karriären som forskare. Foto: Claudio Bresciani/SCANPIX

– Mina föräldrar bor fortfarande i Mellerud och jag hälsar på dem med jämna mellanrum. Nu har det ju varit svårare en tid på grund av coronapandemin. Jag har också en del vänner kvar i Dalsland. Jan Ljungberg som jag växte upp med i Bengtsfors till exempel.

Efter studier på Karlbergsgymnasiet i Åmål flyttade sedan Lars-Olof Lampers till Stockholm för att studera på Stockholms universitet. Där läste han bland annat kriminologi och statsvetenskap.

– Men jag har aldrig lämnat journalistiken. Jag har alltid gillat historier. Det finns en glädje i berätta en historia som någon lyssnar på. Så var det även på universitetet.

Forskade om åsiktsregistrering

Efter studietiden arbetade Lars-Olof Lampers på justitiedepartementet. Han forskade bland annat om den svenska åsiktsregistreringen under efterkrigstiden.

Efter studietiden arbetade Lars-Olof Lampers på justitiedepartementet. Han forskade bland annat om den svenska åsiktsregistreringen under efterkrigstiden.
Efter studietiden arbetade Lars-Olof Lampers på justitiedepartementet. Han forskade bland annat om den svenska åsiktsregistreringen under efterkrigstiden. Foto: Claudio Bresciani/SCANPIX

– Sedan kontaktades jag av SVT som höll på med ett projekt om den svenska DC3:an som sköts ned av ryssarna på 1950-talet. SVT behövde någon som hade kunskap om politiken, kalla kriget och spelet kring spionaget och de anlitade mig. Det gick att förena akademisk forskning och journalistik i ett program som kom att heta DC3:ans sisa resa.

Veckans brott

Sedan dess blev han kvar på SVT där han nu har arbetat i 20 år. Särskilt programmen med Veckans brott där han är redaktör menar Lars-Olof Lampers har haft stor betydelse.

– Veckans brott har ibland en publik på 1,5 miljoner tittare. Programmen har lyft mycket av det intresse som finns för krimfrågorna och brott och straff allt sedan vi började sända 2010. Det finns mängder av aspekter att uppmärksamma och lyfta. Exempelvis brottens orsaker och de villkor som många människor lever under och hur polisen jobbar. Allt för att höja allmänbildningen i de här frågorna.

Utöver Veckans brott har Lars-Olof Lampers även bland annat gjort separata program och programserier tillsammans med Leif GW Persson och Jan Guillou för SVT.

Spaningsledare Hans Melander och chefsåklagare Krister Petersson under sommarens digitala pressträff om Palmeutredningen då de berättade att de "inte kommer runt Skandiamannen" som Palmes mördare.
Spaningsledare Hans Melander och chefsåklagare Krister Petersson under sommarens digitala pressträff om Palmeutredningen då de berättade att de "inte kommer runt Skandiamannen" som Palmes mördare. Foto: STINA STJERNKVIST/TT

Under måndagen sändes Lars-Olof Lampers program om Skandiamannen Stig Engström, som chefsåklagare Krister Petersson i somras pekade ut som Palmemördaren. Eller som han själv sa "vi kommer inte runt" Engström. Därmed lades Palmeutredningen ned.

Tvivlar på Skandiamannens skuld

Men Lampers tvivlar på Skandiamannens skuld.

Den så kallade Skandiamannen, Stig Engström.
Den så kallade Skandiamannen, Stig Engström. Foto: Dan Hansson/SvD/TT

– Utifrån det material som har lagts fram så kan det visserligen ha varit Stig Engström som gjorde det. Men jag vill se mer bevis först innan jag tror på det. Mycket av det som presenterats kan tolkas i en helt annan riktning. Min stora invändning mot Engström som mördaren är att åklagaren inte har någon idé om vad Engström har gjort under sträckan mellan biografen Grand och mordplatsen. Och vad var skälet? Ja, visst umgicks Stig Engström i kretsar som man kan kalla Palmekritiska, men vi vet väldigt lite om den här biten och det jag själv fått fram i de här delarna tyder inte på att det skulle vara något starkt motiv. Det är för mager bevisning helt enkelt. Det finns heller ingen förplanering. Det är en väldig tomhet på information. Det enda man vet är att han befann sig vid området.

– Sedan är det ingen som beskrivit honom på det sätt som han var klädd. Det råder överhuvudtaget väldigt olika uppgifter om mördarens klädsel. Lisbeth Palme har inte heller pekat ut Stig Engström, säger Lars-Olof Lampers.

Vem tror du själv är mördaren?

– Jag försöker hålla mig neutral, jag vill inte ha någon teori. Vi vet för lite om vad som hänt. Det enda vi i dag vet säkert är när mordet ägde rum, att mördaren försvann in i gränden och lämnade två kulor efter sig. Någon ytterligare säker information finns inte. Detta trots den enorma utredningen. Det är världens största mordutredning.

Vad är det som är så intressant med Palmemordet?

Statsminister Olof Palme mördades 1986 i centrala Stockholm.
Statsminister Olof Palme mördades 1986 i centrala Stockholm. Foto: Paolo Rodriguez/TT

– Det här är den stora mordgåtan. Det är statsministern. Det första stora politiska mordet i Sverige sedan Gustav III. Och mordet är inte uppklarat. Vi vet inte om det var en ensam galning eller om det var organiserat. Jag har alltid följt Palmemordet och kom att dras in i arbetet när vi på Veckans brott årligen började göra program på årsdagen för mordet.

Vad gjorde utredarna för fel?

– Man hade ingen organisation för arbetet. Alla tips och vittnesmål som kom in – man inte klarade av att ta emot alla. Sedan hade man lite otur jämfört med hur det senare blev med Anna Lindh där mördaren blev filmad med en övervakningskamera. Det saknas teknisk bevisning i Palmemordet.

– Sedan ser man hur illa många förhör gjordes under mordnatten. Det borde ha gjorts noggrannare förhör och en ordentlig rekonstruktion av brottet. I en sådan rekonstruktion borde Stig Engström ha varit med så att man hade fått klart för sig vilken roll han verkligen spelade.

Filmen "Palmemördaren"

I din film får man tydligt intrycket att Engström inte känner att han blev tagen på allvar av polisen.

– Nej, och hans roll är otydlig. Men han såg inte mordet. Han kom fram senare till mordplatsen. Och jag tror inte att det var mördaren han såg när han tittade upp mot Tunnelgatan, utan att det var vittnet Jeppsson som mördaren hade sprungit förbi.

Stig Engström ansåg sig inte ha blivit tagen på allvar av polisen.
Stig Engström ansåg sig inte ha blivit tagen på allvar av polisen. Foto: SVT

Om du ändå skulle våga dig på en gissning om vem eller vilka som ligger bakom mordet vad säger du då?

– När vi kommer till motivbilder så tycker jag att Sydafrikaspåret är intressant. Där hade vi en brutal apartheidregim som inte drog sig för att mörda kritiker och Palme var en sådan. Det är inte alls otänkbart som motiv. Problemet är att det inte finns någon koppling till Sveavägen.

Tror du att Palmemordet kommer att lösas?

– Nej, och jag tror inte att utredningen kommer att återupptas såvida man inte hittar mordvapnet eller något liknande. Jag tycker att man borde lägga ner det hela nu och i stället inrätta något forskningsprojekt om mordet.

Vilka reaktioner har du fått efter måndagens dokumentär?

– Väldigt positiva. Det är många som inte var ens födda när Palme mördades och som uppskattat att få ta del av bakgrunden. Inte minst de autentiska bandupptagningarna från Palmeutredningen som inte presenterats tidigare.

Kommer du att fortsätta arbeta med det här ytterligare?

– Jag håller på att skriva en bok om Stig Engström och om spåret med Skandiamannen. Den blir klar inom några månader. Men det här kommer att fortsätta. En hel del material har offentliggjorts och det kommer att skrivas fler böcker av andra. Netflix gör en tv-serie om Skandiamannen och det kommer säkert en våg av material, säger Lars-Olof Lampers.

Den 28 februari 2021 är det 35 år sedan Palmemordet.
Den 28 februari 2021 är det 35 år sedan Palmemordet. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Fotnot: Den 28 februari 2021 är det 35 år sedan Palmemordet. Det blir den första årsdagen utan Palmeutredningen eftersom denna lades ned i somras.

Lars-Olof Lampers.
Lars-Olof Lampers. Foto: Hugo Thambert/Norstedts

Lars-Olof Lampers

Ålder: 61 år

Bor: Nacka

Familj: Sambo och två barn

Yrke: Journalist och författare

Intressen: Jag har turen att mina intressen är de samma som mitt arbete det vill säga historia, politik och brott och straff. Annars höll jag länge på att spela fotboll i korpen. Jag spelar också lite musik, gitarr och piano, tillsammans med några kompisar ibland. Vi spelar akustisk musik, pop och country. Jag är också förtjust i att studera fåglarna hemma i trädgården.

Aktuell med: Dokumentären om "Palmemördaren" och en ny säsong med Veckans brott som börjar sändas i slutet av februari.

Artikeltaggar

BengtsforsDalslandDalslänningenLars-Olof LampersMellerudNyheterOlof PalmeStig EngströmStockholmSVTVeckans brott

Så här jobbar PD med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.