Bokdagar i Dalslands avslutande boksläpp på Kungsberget blev oväntat dramatiskt när himlen öppnade sig.
Ett framträdande ingen kommer att glömma.
Och med tanke på att Petronella Simonsbacka gjort sitt bästa för att ta död på Åmålsidyllen genom att placera diverse mord i parken, var uppståndelsen kanske helt i sin ordning.
Det är inte varje dag det är boksläpp på precis den plats där boken utspelar sig. Petronella Simonsbacka från Göteborg skrev ”Morden på Kungsberget” sommaren 2018 när hon var i Åmål som litteraturstipendiat. Hon bodde vid foten av berget och arbetade i Nordiska litteraturhuset i Vågmästargårdens flygel på Kyrkogatan.
På söndagsförmiddagen satt Petronella Simonsbacka och journalisten Yukiko Duke och samtalade just intill där ett av de fiktiva morden sker, vid Kungsstenen. Den mördade kvinnan blev förföljd uppför den branta stentrappan.
Boksläppet hade introducerats av Åmåls kommuns centrumutvecklare Ulrika Abrahamsson som i ett förinspelat inslag berättade om kommunens olika satsningar för att öka tryggheten på Kungsberget.
Bosatt i koja
Författaren Petronella Simonsbacka verkar obekymrat i andra riktningen och placerar glatt sina våldsbrott på Kungsberget – kommunens investeringar till trots. För det är inte bara ett mord hon låter ske i parken, utan flera. En central person, en alkoholiserad uteliggare, har dessutom gjort sig en koja i de täta buskagen med utsikt över hamnen.
Petronella Simonsbacka gjorde under sin tid i Åmål noggrann research, om stadens historia och om de geografiska förhållanden. Det märks att hon varit mån om att platsen för berättelsen skulle bli rätt, med gatunamn och avstånd. Hon skulle egentligen skriva en annan bok under stipendietiden i Åmål, men Kungsberget gjorde att mordhistorien som hon haft i bakhuvudet föll på plats.
– Det var här det var. Det var allt jag behövde, att komma hit, säger hon.
Det hölls ett städat, litterärt samtal om boken, om författarskapet och om genrelitteraturens grundläggande kontrakt med läsaren. En pusseldeckare bygger till exempel helt på att författaren lyckas lura läsaren precis lagom mycket.
De mörka molnen tornade snabbt upp sig i bakgrunden när regnet närmade sig. Foto: Elinor Thuresson Yukiko Duke och Petronella Simonsbacka satt precis vid platsen för ett av de fiktiva morden, vid Kungsstenen. Foto: Elinor Thuresson Ljudanläggningen blev utan ström och publiken fick komma närmare för en "unplugged" avslutning, utan förstärkt ljud. Foto: Elinor Thuresson Tälttaket skyddade inte nämnvärt när regnet blåste in från sidan. Publiken försökte hjälpa till med sina paraplyer, men det var bara för Bobby Svanér dela Cruz och Sebas… Foto: Elinor Thuresson Yukiko Duke sprang och hämtade en jacka åt Petronella Simonsbacka som fick regnet inblåsande i ryggen. Foto: Elinor Thuresson Till att börja med hade publiken det rätt bra i en idyllisk park, alla morden till trots. Foto: Elinor Thuresson En tapper skara stannade för att höra avslutningen på framträdandet efter den ofrivilliga vattenpausen. Foto: Elinor Thuresson
Samtidigt blev himlen i fonden allt svartare och med kort förvarning började regnet vräka ner. Vattnet kom både uppifrån och från sidan, så de uppsatta taken skyddade föga, trots tillskyndande människor med paraplyer. Tekniken blev strömlös av vätan, så ljud och livesändning dog.
Det här var ett boksläpp som ingen kommer att glömma i närmaste taget.
Kanske halva publiken försvann efter rotblötan, men den tappraste skaran, med regnkläder och paraplyer, fick höra avslutningen i en ”unplugged” version, utan mikrofoner och högtalare. Det blev glatt, uppsluppet och familjärt när publiken kröp närmare under paraplyerna.
Livestreamingen kunde också återupptas hjälpligt med en mobiltelefon.
Några av de signerade böckerna blev rätt skrynkliga. Men det hör ju till historien.