Genom åren har jag lärt mig att den absolut hetaste diskussion du kan ge dig in i i Åmål, är en debatt om Örnäsvallens framtid. Senast jag skrev en krönika i ämnet, ledde det till demonstrationer.
En sammanslagning av de båda föreningarna IFK Åmål och IF Viken har diskuterats så länge jag jobbat för PD – och antagligen långt före det också.
Några gånger har det varit riktigt nära att bli verklighet. Vid ett tillfälle fångade jag till och med ett handslag mellan två ordföranden. En säsong spelade de båda föreningarna seriespel med ett gemensamt B-lag.
Men varje gång sprack samarbetsplanerna med dunder och brak.
Viken och IFK Åmål delar fortfarande formellt på Örnäsvallen, som är Åmåls huvudarena för fotboll. Men för ett antal år sedan fick Viken igenom att få spela sina A-lagsmatcher på Rösvallen.
Nu passar kommunens tjänstemän på att – i samband med fotbollsföreningarnas krav på att få en spelduglig konstgräsplan – återigen kasta fram det radikala förslaget att skrota Örnäsvallen och koncentrera seniorverksamheten till norr.
Men förslaget känns långt ifrån färdigt. Det känns inte genomarbetat, som om det kommit till i all hast. Allra helst som klubbarna inte verkar ha varit involverade i processen.
Förnuftet säger kanske att det är rätt att flytta huvudarenan från Örnäs till Rösa. Såväl campingen som närliggande industri behöver ytan. Och är det försvarligt för en kommun av Åmåls storlek att ha två stora anläggningar för fotboll?
Men förnuft och känsla är två helt olika saker.
Det ligger nog mycket i det som Hans Weingartshofer säger i PD-intervjun: Att skrota Örnäs kan innebära dödsstöten för IFK Åmål som förening. Det behöver politikerna ta i beaktande, innan de går till beslut.
Så vill IFK Åmål avstyra hotet mot Örnäsvallen: ”Hela föreningen står på spel”Dessutom har både kommunalrådet Michael Karlsson (S) och hans föregångare/pappa Bengt-Åke Karlsson varit ordförande i IFK Åmål. Det är nog heller inte helt oväsentligt i sammanhanget.
GT/Expressen har uppmärksammat Åmål i en artikel om kommunens höga arbetslöshet. Om påstådd nedärvd dito.
Det var en ganska tunn soppa som de fyra journalisterna fick ihop, där inte mycket nytt framkom som inte redan stått i PD. Eller ”lokaltidningen” som Leif Aronsson, den enda politiker som vågar uttala sig benämner oss när han vill ta tillfället i akt att ge oss en känga.
Men han har rätt i att det är anmärkningsvärt att ingen politiker – oavsett färg – vill ställa upp på en intervju.