Strömkullegymnasiet i Bengtsfors har tappat en tredjedel av antalet elever under den senaste tioårsperioden. Det är en minskning med 89 personer från 243 elever läsåret 2011/2012 till 154 elever i dag.
– Om inte utvecklingen vänder så har vi ett allvarligt läge. Det finns inte en förklaring till att det ser ut så här utan ganska många. Alla program har färre sökande, restaurang och livsmedel har minskat liksom industri och estetprogrammen, säger Björn Lindeberg, utbildningschef i Bengtsfors kommun.
Program ställdes in
Det nya naturbruksprogrammet blev en flopp första året och fick ställas in på grund av för få sökande.
– Men programmet finns kvar och jag hoppas fortfarande att det ska sätta Strömkullegymnasiet på kartan när vi får i gång det på allvar, säger Björn Lindeberg.
Vilka åtgärder vidtar ni för att komma till rätta med situationen?
– Vi har under hösten jobbat med att utöka samverkan mellan gymnasiet och vuxenutbildningen, säger Lindeberg.
Han berättar att vissa utbildningsmoment på vuxenutbildningen kan samordnas med gymnasieprogram som vård och omsorg och restaurang och livsmedel.
– Genom att göra en elevgrupp av två, sparar man lärartimmar och samordnar verksamheterna.
Innebär det att personal försvinner?
– Nej, vi gör besparingar på de områden som går att påverka, kring fortbildning och läromedel. Mycket är idag digitaliserat, sedan är 70 procent av en gymnasieskolas kostnader kopplade till personal och antalet personal är kopplat till antalet elever. Därför försöker vi med samverkan.
– Sedan har vi redan ett anställningsstopp i hela kommunen, varje ny anställning måste godkännas av kommunstyrelsen.
Vad ska ni göra ni för att locka fler elever till Strömkullegymnasiet?
– Vi är inne i en marknadsföringsperiod. Årets nior ska snart göra sina gymnasieval. Men vi har färre elever det här läsåret än vad vi trodde och det är väldigt oroväckande för gymnasiets utbud och kvalitet om det fortsätter så här. Samtidigt är det svårt att analysera eftersom det har varit ett pandemiår.
Försöker anpassa
Per Jonsson (C) är utbildningsutskottets ordförande. Han talar om behovet att dimensionera skolan efter antalet elever, men menar samtidigt att skolan har många attraktiva program.
– Vi har inte alla teoretiska program, i stället har vi en ganska stor andel praktiska program, som delvis är anpassade till vår lokala arbetsmarknad, säger Jonsson.
Hur ska ni komma till rätta med problemen?
– Det är viktigt att skolan marknadsför sin särart, och pandemin gjorde att man inte fick besöka grundskolorna. Det är väldigt viktigt att man får göra det. En stor del av problemen överlag beror på ett överutbud på antalet gymnasieprogram, lyckas man inte tränga fram så blir man lite handikappad. Sedan har det varit kraftiga svängningar, vi hade flyktingvågen 2015 och sedan dess har många flyttat. Vi ser samma tendens i grannkommunerna Dals-Ed och Mellerud.
– Men det är viktigt att det finns ett lokalt gymnasium i Bengtsfors, det är bra för våra elever. Sedan är det svårt att styra vad eleverna väljer, många elever vill kanske till de större gymnasierna. Men vi tror på det programutbud vi har med yrkesprogram som restaurang och livsmedel, industri och vård samt estetprogrammen som är kopplat till Stenebyskolan, säger Per Jonsson.
Fotnot: Dalslänningen berättade i fredags om Bengtsfors kommuns senaste delårsbokslut där utbildningsområdet pekar mot ett underskott på 8,2 miljoner kronor vid årets slut. För enbart gymnasiet handlar det om ett minus på totalt 6,9 miljoner.