Åmåls kommun, Medpro Clinic och Nu-sjukvården ska samorganisera sitt arbete för personer med psykisk ohälsa, missbruk, beroende och samsjuklighet. Målet är att färre ska falla mellan stolarna.
– Obegripligt att det här inte görs över hela landet, säger Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges kommuner och Regioner, SKR.
Nästa vecka startar den fysiska delen av samordningen. Mottagningen kommer att ligga i fastigheten Eken 6, fyra trappor upp på Ekbacken, alltså i de lokaler som vuxenpsykiatrin hade till eget förfogande innan Nu-sjukvården beslutade att flytta större delen av resurserna från Åmål till Bäckefors.
Samordningen innebär att regionens specialistpsykvård får sällskap av personal från Medpro och kommunanställda.
Arbetet ska utgå från den samverkansmodell som redan bedrivs på familjecentralen och ungvuxcentralen. Genom integrerade mottagningar säkras ändamålsenlig kompetens och struktur, vilket i sin tur underlättar områdesöverskridande samarbete utifrån den enskilde vårdtagarens behov.
” Obegripligt att det här inte görs över hela landet. Åmål är före sin tid.”
Bland förhoppningarna som knyts till projektet finns exempelvis att tidigare upptäcka samsjuklighet hos patienter med psykisk ohälsa, missbruk och beroende.
Samverkan mellan de nu involverade huvudmännen – kommunen och regionen – har naturligtvis förekommit på regelbunden basis även tidigare. Men om allt går att finna bakom samma ytterdörr kan arbetet bli mer personcentrerat och resurseffektivt, lyder resonemanget.
– Åmål blir Sverigeunikt genom det här, säger Berith Sletten, verksamhetschef för den kommunala individ- och familjeomsorgen.
Samma slutsats drar Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare och projektchef på SKR:
– Det pratas mycket om att samla verksamheter under ett och samma tak, men så blir det sällan. Därför är jag glad över att följa vad som händer i Åmål från nationell nivå.
Bakgrunden till varför aktörerna bestämde sig att närma sig varandra är den förhållandevis höga grad av psykisk ohälsa som finns i kommunen. Andelen invånare med upplevt bra hälsotillstånd minskar och andelen som får regelbunden behandling med lugnande medel har länge varit en av de de högsta i landet.
– Vi gör den här satsningen med befintliga resurser, säger Fredrik Skärlund, verksamhetschef på Medpro Clinic i Åmål.
Samtidigt medger han att den nya mottagningen medför ökade utgifter i form av lokalkostnader, löneändringar och nyrekryteringar. Det behövs tillsättas både samordnare och koordinator om pilotprojektet ska ha en chans att bli lyckosamt.
Utgifterna täcks genom att pengar flyttas runt inom de befintliga budgetramarna.
På regional nivå har likartade samverkansmodeller diskuterats under minst 20 års tid, säger Ewa Arvidsson (S), med lång erfarenhet från kommun- och regionpolitiken. Men övergången från ord till handling visade sig vara svår fram till nu, när Åmål tagit saken i egna händer.
– Jag litar fullständigt på att vi fixar det här, säger Arvidsson, med blicken riktad mot Fredrik Skärlund, Berith Sletten och Johan Lidén, chef för den öppenpsykiatriska mottagningen.
Att integrerade mottagningar dröjt på lokal nivå kommer sig av tungroddhet. Det finns många lagar och regler att ta hänsyn till.
”Finns ingen annan väg”
Först när Nu-sjukvården beslutade att banta öppenpsykvården i Åmål och koncentrera den dalsländska delen av verksamheten till Bäckefors uppstod krafterna som behövdes för att driva projektet över mållinjen.
– Vi tror på det här. Det finns ingen annan väg, säger Jan-Erik Samuelsson, tf kommundirektör i Åmål.
Samtidigt ber han berörda vårdtagare om ett visst mått av tålamod, då det säkert kan ta lite tid innan den nya arbetsmodellen fått ordentligt fäste:
– Det handlar om att ändra ett arbetssätt som funnits i hundra år.
Tätare knutna
I slutändan, när allt sitter, kommer den nya modellen att leda till kvalitetshöjning inom de berörda områdena , menar kommundirektören.
Av samma åsikt är Ing-Marie Wiselgren på Sveriges Kommuner och Regioner:
– Obegripligt att det här inte görs över hela landet. Åmål är före sin tid.
Motsvarande samverkansstruktur skapas för barn och ungdom med psykisk ohälsa. Där knyts banden hårdare mellan ungdomsmottagningen, vårdcentralen, barn- och ungdomspsykiatrin och kommunens socialtjänst.