Krönika: Färdiga recept för framtidstro efterlyses

Krönikor | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Elinor Thuresson är chefredaktör på Provinstidningen Dalsland.
Foto: Fotograf Tommy Andersson
Veckans stora begivenhet i PD-världen var naturligtvis 110-årsfirandet. Utomhuskalas i december är inte optimalt och det kan ha varit den kallaste fest jag varit på.

Men glöggen värmde, liksom de trevliga besökarna. Taktiken för att inte frysa har jag lärt mig den hårda vägen som hockeyfotograf. Det viktigaste för att överleva är tjockleken på kängsulorna och mössan.

Det var skönt att kalaset gick att genomföra, även om det blev begränsat. Fler och fler arrangemang och begivenheter ställs in. Arbetsgivare och andra väljer att vara extra försiktiga för att inte bidra till smittspridning. På något vis känns restriktionerna betydligt tyngre den här gången. Troligen på grund av hoppet som vaccinsprutorna tände.

Västra Götalandsregionen kom i veckan med en rapport som visar hur de unga drabbats hårt av pandemin. Den stora folkhälsoenkäten hade i år försetts med coronarelaterade tilläggsfrågor. Här beskrivs hur sådant som ängslan, oro och ångest ökat. Och då har de unga oroat sig mer än de gamla och besvärats mest av ensamhet.

Under coronaåret har fler äldre regelbundet motionerat utomhus, medan fler yngre blivit stillasittande. Samtidigt har unga och utlandsfödda drabbats av arbetslöshet i högre utsträckning än andra under pandemin.

Folkhälsan är generellt god i Västra Götaland och särskilt åldersgruppen 65–84 år, tycker i högre utsträckning än tidigare att de mår rätt bra, men klyftorna ökar. De yngsta, 16–29 år, mår sämre nu än för ett år sedan.

Det här är skrämmande. Jag önskar verkligen att det fanns färdiga recept för framtidstro, för utan hopp är det mycket som blir jobbigt.

På ett helt annat plan, kan jag avslöja att jag stönade högt när jag ur bildkrysslådan råkade dra just den person som i veckan var på mig om att ”nu var det allt bra länge sedan det blev vinst”. Jag förstår hur det ser ut och skäms lite, men min hederskänsla hindrade mig från att ta den enkla vägen och kasta krysset i pappersåtervinningen.

Men jag undrar hur den person tänkte som lämnade in sitt prydligt ifyllda korsord anonymt? Det krysset blev kastat. För kännedom kom det också in flera blankröster i Lussekattsomröstningen som blev ovanligt rafflande i år.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.