Stigande priser på el, bränsle, foder och konstgödsel innebär att framtiden är mer oviss än vanligt för många bönder. Risken är stor att jordbruket minskar, trots att kriget i Ukraina återaktualiserat frågan om Sveriges självförsörjningsgrad.
– Jag kommer att behöva dra ner på arbetskraft, grisproduktion och växtodling, säger Christoffer Seleskog, Tollebols gård.
Vårbruket närmar sig för lantbrukarna i Åmålstrakten. Men utsädet av havre har blivit en bristvara på grund av dåliga skördar ifjol och el- och bränslepriserna har skjutit i höjden. Priset på kvävegödsel har tredubblats på ett år, dels relaterat till kriget i Ukraina, men även till tidigare höjningar av produktionskostnader.
– I fjol våras kostade kvävegödseln 1500 kronor per hektar och nu kostar den 4500 kronor, säger Christoffer Seleskog, grisproducent på Tollebols gård.
Mycket spelar in
Många komponenter samverkar till ett ovisst ekonomiskt läge och växtsäsongen är kort. Bönderna är nu angelägna om att snabbt få svar på när, hur mycket och i vilken form de kan förvänta sig att få del av regeringens utlovade krisstöd på en miljard till jordbruket.
– Men vi vill ju även få igen genom att priserna på det vi producerar höjs, så att vi inte bara är beroende av kortsiktiga stöd, säger Johan Larsson, ordförande i Åmåls lokalavdelning för LRF.
Christoffer Seleskog tillägger:
– Vi vill inte vara beroende av bidrag, utan kunna bedriva vår egen verksamhet.
Kallade till möte
Seleskog och Larsson kallade nyligen till möte på Tollebols gård för att diskutera och lyfta frågor som rör de utmaningar lantbruk och djurhållning nu står inför. Deltog gjorde Sven Callenberg, som äger Tollebols gård och är med i regionstyrelsen av LRF, Gustav Bäckström, Björkils gård, Erik Danielsson, Sjöviks gård, samt Lars-Erik Larsson, Knyttkärrs gård.
– Det är bråttom att få besked från regeringen om stöd. Får vi inget beslut snart så kommer inte utsädet i marken, säger Erik Danielsson.
Priset hänger inte med
Fjolårets låga spannmålsskördar och minskat lager ger också dyrare foder och större behov av att köpa in utöver det man odlar själv. Kriget i Ukraina spelar också in i att redan höga foderpriser på kort tid blivit ännu högre. Priserna på färdigfoder för slaktsvin har enligt Christoffer Seleskog fördubblats medan grispriserna inte följt med.
– När fodret kostar fyra kronor kilot behöver priset på gris höjas, säger Sven Callenberg.
Att lagret i Sverige av GMO-fri soja (ej genmodifierad) är så litet nämns också som en sårbarhet och och ett orosmoment.
– Kommer inte den båtlasten så står vi utan toppfodret. Fram till i november var det ökad mjölkproduktion totalt i Sverige, men när foderpriserna ökade gick produktionen ner, säger Gustav Bäckström.
Rekordår i fjol
På Tollebols gård finns nu cirka 2000 svin och gården producerar 3400 svin. Men grisproduktionen kommer nu att minska markant jämfört med förra årets rekordår och det kommer även bli minskningar på växtodling och nedskärningar på extrapersonal.
– Läget är tajt nu. Jag kommer lägga cirka 20 procent av åkermarken i träda. På de åkrar som ligger nära kan jag köra hälften mineralgödsel och hälften flytgödsel från grisarna för att få ett billigare alternativ. Men på de åkrar som ligger längre bort blir transportsträckan för lång för flytgödsel, säger Christoffer Seleskog.
Bara hälften svenskt
Enligt Johan Larsson har Ukraina en fjärdedel av världsmarknaden på spannmål och kriget där har än mer aktualiserat frågan om vikten av att öka självförsörjningsgraden på livsmedel i Sverige.
– Vi är bara självförsörjande till 50 procent på livsmedel i Sverige. Vi borde ju verkligen öka på alla plan i det läget vi är nu, säger Johan Larsson.
– Det känns ju fel att vi ska producera mindre nu, när det egentligen behövs mer, säger Lars-Erik Larsson.
Vill ha långsiktighet
Förutom besked från regeringen angående det akuta krisstödet, efterlyser bönderna mer konkreta och långsiktiga planer för Sveriges jordbruk och självförsörjning på livsmedel. De hävdar att en sådan satsning både skulle generera en mängd arbetstillfällen i produktionskedjan och göra jordbruket mindre beroende av stöd.
– Vi behöver långsiktiga planer, som det händer saker kring och inte bara kortsiktiga krisstöd, säger Gustav Bäckström.
– Jag skulle önska att se mer av en stolthet och tacksamhet över svenskt lantbruk, säger Johan Larsson.