Hur såg egentligen Åmåls medeltida gudshus ut? Och exakt var låg det? Arkeologen Bengt Westergaard hoppas finna nya ledtrådar under veckans radarundersökningar vid Gamla kyrkan.
– Frågan är hur väl de har massakrerat ruinen.
Som en ovanligt tyst gräsklippare med bildskärm på handtaget. Ungefär så ser den ut, georadarutrustningen arkeologen Bengt Westergaard och assistenten Martina Hjertman använder för att finkamma området mellan Hamngatan och Södra Ågatan.
Med 25 centimeters mellanrum körs radarn fram och tillbaka över gräsmattorna.
– Vi ser grejer som är cirka 30 centimeter eller större. Kyrkomurar är i regel en halvmeter tjocka. Annars är det inte mycket till kyrka, säger Bengt Westergaard.
Tippar på mitten
På uppdrag av Åmålsortens hembygdsförening försöker arkeologerna lokalisera var föregångaren till Gamla kyrkan låg. Att det funnits en sådan är historikerna eniga om, men ingen vet exakt plats eller form.
Bengt Westergaard gissar att kyrkan låg någonstans där parken putar lite uppåt, kring mitten av den trädkantade korsgången, och koncentrerade sig därför inledningsvis på detta område.
Muren funnen
Men resultatet var skralt, åtminstone under gräset närmast den befintliga byggnaden. Inga tecken till medeltida kyrkgrund kunde skönjas, däremot spår efter kyrkogårdsmuren från 1600-talet, som gick i en vid båge över platsen för dagens park.
– Jag började i går (läs: måndag) vid lunchtid. Tänkte det var lika bra att köra igång direkt när vädret var så fint, säger Bengt Westergaard, som siktar på att bli klar på onsdag även om han för säkerhets skull även har reserverat lite arbetstid på torsdagen.
– Det är en tacksam yta att jobba med, och så kan vi ha utrustningen i hembygdsmuseet under nätterna.
Edsleskog tidigare
Åmåls stad är en ny bekantskap för Bengt Westergaard som arkeolog, men tidigare har hans georadarutrustning bland annat använts för att söka efter eventuella klosterbyggnader i anslutning till Edsleskogs gamla kyrka. Några sådana ruiner gick emellertid inte att finna.
Är förhoppningarna större den här gången?
– Frågan är hur väl de har massakrerat resterna.
2020 hittade Bengt Westergaard med samma utrustning och sökmetod resterna av ett försvunnet kloster i Sjöbo kommun. Det räknar han som sin hittills största yrkesmerit.
– Jag har hållit på med det här i snart 15 år. Den allra första georadarn togs i bruk under 1970-talet, men utvecklingen har tagit stora steg framåt med den moderna datatekniken.
Är många nyfikna på vad ni sysslar med här?
– Jättemånga! Alla som går förbi stannar och tittar.