Flera gravar, bland annat en förhistorisk, hittades under förra veckans arkeologiska undersökning av parken vid Åmåls gästhamn. Men framförallt gav radarutrustningen utslag på vad som kan vara rester efter ortens medeltida kyrka.
– Jättekul. Åmål får mer status om vi kan dra historien tillbaka till 1300-talet, säger initiativtagaren Margareta Nilars.
Det blev i slutändan fyra arbetsdagar i Åmål för arkeologen Bengt Westergaard och hans assistent Martina Hjertman. Sista passet ägnades åt att undersöka insidan av Gamla kyrkan med hjälp av georadar.
– Möjligen kunde vi se någon stengrav där, säger Bengt Westergaard.
Fler fynd av samma slag hittades naturligtvis utanför byggnaden, på den gamla kyrkogården. Frågan är bara under vilken tidsperiod gravarna grävdes, är de medeltida eller senare? Så detaljerade frågor är svåra att besvara direkt utifrån de modeller radarn tillhandahåller och kräver analys.
– Vi hittade också stenrester efter vad som kan ha varit en bortplöjd förhistorisk gravhög, säger Bengt Westergaard.
Finns det någonting kvar av Åmåls medeltidskyrka så kommer Bengt att hitta denJakten efter Åmåls medeltidskyrka återupptas – parken finkammas med radarRätt riktning
Flest fynd gjordes i den norra delen av parken, från korsgången och ned mot åmynningen. Där tyckte sig arkeologerna kunna utläsa eventuella rester av en rektangulär byggnad. Möjligen skulle det kunna röra sig om Åmåls medeltida kyrka.
– Det är för tidigt att slå fast, men strukturen hade rätt riktning, från öst till väst, så det är inte ett orimligt antagande, säger Bengt Westergaard.
Byggnaden verkar emellertid sakna både absid och kor. Även stengrund saknas, även om det senare inte behöver vara en orsak till tvivel, då stavkyrkor byggdes på stolpar som pålades i marken.
Före sommaren
Nu ska resultatet av georadarundersökningen analyseras och sammanställas i en skriftlig rapport. Förhoppningen från arkeologens sida är att pappersarbetet ska vara klart före sommaren.
Beställaren, Åmålsortens hembygdsförening, är försiktigt positiv till de preliminära observationerna:
– Vi fick resultat som vi är nöjda med, säger föreningens ordförande Gerhard Jansson. Om det visar sig vara så intressant som vi hoppas, då ska vi försöka hitta en väg att gå vidare.
Den nyss avslutade undersökningen finansierades med medel från stiftelsen Karl Jakob Lindebergs fornminnesfond.
– Det finns ett antal frågetecken att räta ut inför en eventuell fortsättning. Dels är det en fråga om pengar, dels är det en fråga om länsstyrelsen tycker att undersökningen är tillräckligt intressant för att ge sitt godkännande, säger Gerhard Jansson.
”Till dödagar”
Drivande bakom undersökningen och hembygdsföreningens ansökning var Margareta Nilars. Även hon är mer än nöjd med vad georadarn gav att arbeta vidare med. För vidare ska det tas.
– Jag kommer att driva det här till dödagar, för att få reda på vad det är för någonting, säger Margareta Nilars och syftar dels på den nämnda rektangeln, dels på en mindre kvadratisk formation i närheten.
Nästa steg blir att söka tillstånd för grävning. Nilars skulle vilja se fyra, möjligen fem provschakt i den nordvästra delen av parken:
– Jag har redan pratat med länsstyrelsen om en möjlig grävning. Det enda besked jag fick då var att att projektet lät väldigt intressant. Men jag kan inte söka om grävtillstånd själv. En institution behöver stå bakom, och då tycker jag att Lödöse museum hade passat bra, efter utgrävningarna de gjort i Edsleskog.
Två källor om kyrkan
Det finns två historiska källor som tar upp Åmåls medeltidskyrka. Den ena är en avhandling från 1718 av kyrkoherdesonen Laurentius Hesselgren, som skriver att den nya kyrkan, som numera kallas Gamla kyrkan, byggdes närmare Vänern.
Den andra historiska källan är sockenstämmans protokoll, där det står att medeltidskyrkan revs ett år efter att Gamla kyrkan stod färdig 1669.
Förr trodde Margareta Nilars att Gamla kyrkan kunde ha byggts över dess medeltida föregångare, men det tror hon inte längre. Troligare är att den nyfunna, återfunna, rektangeln markerar platsen.
– Jättekul. Åmål får får mer status om vi kan dra historien tillbaka till 1300-talet, säger Margareta Nilars förhoppningsfull.