I bokhyllan hittade jag ett häftat exemplar av ”Patron på Älvbacka”. Hade nästan glömt att den fanns.
Boken gavs ut i början av 1950-talet. Romanen tillhör väl inte de mest kända i nationens bokskatt. Men väckte på sin tid en del intresse i Åmålstrakten. Älvbacka handlar om herrgården Forsbacka, numera känd för sin fina golfbana.
Författaren Bertil Cullborg var lantmästare och hade hamnat som arrendator på Forsbacka, som ägdes av Åmåls stad. I romanen skildras vedermödor i jordbruket som skrala skördar och råttinvasion i ladugården. Men förstås något kryddad med sex i den tidens anda.
Men det som höjde det lokala intresset för romanen var dess karaktär av nyckelroman. Det betydde att högst verkliga och kända personer i trakten kunde igenkännas av läsaren.
Jag hörde talas om boken när jag kom till Åmål i mitten av sextiotalet och skaffade ett exemplar. En medioker landsbygdsroman för den oinvigde. Men Erik i Halene – min dåvarande granne där vid Gölekullens fot – kunde berätta vilka romanens figurer var i verkligheten.
Så jag fick tips om vem romanens kronojägare Holm i trakten ansågs vara. Denne uppehöll sig i skildringen på högst olämpligt ställe. I säng med arrendators hustru. Därtill när arrendatorn överraskande kom hem från repetitionsövning.
Boken finns säkert på biblioteket för den som vill veta hur det var på Forsbacka före golfbanetiden.
Just människor och händelser i lätt maskerad form är lite kittlande. I litteratur med Åmålsanknytning får vi nog räkna Robert Wangebys ”Komma hem” som något av en nyckelroman. En och annan känner igen sig. Eller åtminstone hoppas att ha blivit uppmärksammade i litterärt sammanhang.
Robert Wangeby blir förresten i höst redaktör med förläggaransvar på ansedda Bokförlaget Forum. Han ska där arbeta med både svensk och översatt skönlitteratur. Han ska ha särskilt fokus på serier.
Själv har jag känt Robert sen tennistiden. En duktig kille med breda kunskaper i skilda samhällsfrågor.
Kvällstidningarna överöser oss med artiklar om skådespelare, författare och annat känt folk som dött. Många är i ens egen ålder, vilket väcker och annan tanke.
Men av artiklarna att döma verkar det vara uteslutande kändisar som stryker med. Vilket är bra för oss mindre kända.