Beslut: Reservfond skapas för att avvärja vattenprischock

Åmåls kommun behöver bygga nytt vattenverk och har inför den investeringen beslutat att avsätta 50 miljoner kronor till en reservfond. Pengarna ska användas för att mildra höjningen av vattentaxan, så att kostnaden fördelas ut på fler år.

VA-verksamheten planerar stora investeringar för att trygga vattenförsörjningen, där den enskilt största är ett nytt vattenverk för uppskattningsvis 150 miljoner kronor.

Kraven på säkert dricksvatten ökar och Åmåls gamla vattenverk, som är slitet, räcker inte riktigt till. EU:s nya dricksvattendirektiv som håller på att införas kommer längre fram till exempel att specificera vilka material som tillåts komma i kontakt med det kommunala vattnet.

Åmåls planer är att ett nytt vattenverk för centralorten ska börja byggas 2027 och tas i bruk 2030.

Kommunfullmäktige följde teknik- och fritidsnämndens förslag helt och hållet och fastslår beslutet att skapa en reservfond inför investeringen.

Det betyder att från och med nästa år börjar pengar läggas undan från vattenavgifterna och sätts in en investeringsfond som sedan kan användas för att betala avskrivningarna när nya vattenverket är på plats. 50 miljoner kronor bedöms vara lämplig storlek på fonden och förslaget är att taxan höjs med fem procent extra varje år, utöver de vanliga uppräkningarna, för att få ihop pengarna.

Det betyder att vattenabonnenterna i Åmål från och med nästa år börjar betala för framtida vatten. Kommunalt vatten betalas inte av skatt utan av avgifter där taxan måste motsvara de faktiska kostnaderna och vinst inte är tillåtet. Konstruktionen med en fond gör att investeringskostnaden kan fördelas ut på fler år och därmed behöver inte taxan höjas så mycket.

Tacksam som konsument

När vattenverket står klart 2030 avslutas insättningarna i fonden. Beslutet med att skapa fonden gynnar dem som flyttar till Åmål efter 2030 och missgynnar dem som flyttar härifrån innan vattenverket är på plats, eftersom de då ändå får vara med och betala.

För en vanlig abonnent kommer det att handla om mellan 400 och 560 kronor extra per år under de åtta år som avsättningarna görs.

– Jag är ju tacksam att man har den här konstruktionen, för den är lite speciell den här byggnationen vi diskuterar, vattenverket, med tanke på att det är nånting som abonnenterna till stor del ska vara med och betala. Jag är tacksam både som konsument och politiker att vi har den här konstruktionen i stället för en chockhöjning när vattenverket är färdigbyggt, sa Peter Olsson (V) när kommunfullmäktige tog beslutet i mitten av juni.

Både Peter Olsson (V) och Ove Kaye (SD) uttryckte att det hade varit önskvärt att kunna fondera under än längre tid för att jämna ut kostnaderna än mer.

Bakomliggande orsak

Tomas Lindström (TL) oroas däremot av konstruktionen och menar att det måste finnas en bakomliggande orsak till att kommunen måste börja spara i förväg till sina investeringar. Han ser fonden som ett tecken på att kommunens reserver och möjligheter till krediter är slut. Han tror dessutom att vattenverket i slutändan blir dyrare än 150 miljoner kronor.

– Det här med att pengar inte är slut, det tar jag med en nypa salt. Jag tror faktiskt att vår kredit är slut. Vad jag vilar mig på då är att ni stoppade den här cykelbanan i centrum bara för att ni inte hade pengar till asfalten för att asfalten blivit dyrare på grund av hyperinflationen som är på gång här nu. Var och en får bedöma själv.

Lindström hänvisade också till en debatt i fullmäktige i höstas, i samband med att Åmåls kommun utökade sitt borgensåtagande i kommunalägda kreditmarknadsföreningen Kommuninvest. Kommunalrådet Michael Karlsson (S) sa då att kommunen skulle ha möjlighet att låna ytterligare 750 miljoner kronor därifrån och att det skulle komma att behövas en diskussion om framtida prioriteringar och nämnde möjligheten att sälja av tillgångar.

Det är det här som Tomas Lindström kopplar ihop med beslutet om en investeringsfond för vattenverket. Han menar att alla möjligheter till krediter är intecknade i och med alla investeringar som redan påbörjats eller som väntar framöver.

Kommunalrådet Michael Karlsson (S) förnekade bestämt att den här kopplingen skulle finnas och markerade skillnaden mellan skattefinansierad verksamhet och taxefinansierad verksamhet.

– Det vi har att ta ställning kring är en investering av ett vattenverk och det här handlar inte om att pengarna är slut. Hade pengarna varit slut hade vi inte kunnat bygga det här vattenverket överhuvudtaget, utan det handlar helt enkelt om att man inte behöver chockhöja taxan efter att byggnationen är klar.