Efter några dagars ambulerande var det på fredagen dags att koncentrera Bokdagar i Dalsland till Åmål. Och redan från start, efter inledande prisutdelningar och smygsläpp, ringlade kön hyfsat lång vid Gamla kyrkan.
Första riktiga författarframträdandet var ett scensamtal mellan Magnus Västerbro och Daniel Sjölin. Samtalet kretsade kring den förres senaste bok, ”Tyrannens tid. Om Sverige under Karl XII”.
– Du har tidigare skrivit om pesten och svälten. Är Karl XII den tredje stora katastrofen som drabbat landet? frågade Daniel Sjölin.
– Ja, jag tycker nog det, svarade Magnus Västerbro. För mig har han allt mer kommit att bli en symbol för destruktivt styre.
Absurt av statsministern
Oavsett vad man tycker om Karl XII så har han på något sätt nästan alltid varit aktuell. Exempelvis gav Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) en kopia av ett brev som konungen skrev till allierade från nuvarande Ukraina när hon nyligen träffade landets president Volodymyr Zelensky.
Vid samma tillfälle dristade sig Andersson till att kalla krigarkonungen för demokratiförsvarare, vilket fick Magnus Västerbro att reagera:
– Absurt. Karl XII är en av de minst demokratiska människor vi haft.
Lokala pristagare
Före de väntade dragplåstren tog över i Gamla kyrkan förrättades bland annat utdelning av Dalslands Sparbanks skrivarstipendium för unga och Dalslands Sparbanks litteraturpris.
– Vi tycker det är viktigt att stöda bokdagarna. Det är ett välbesökt och välarrangerat evenemang som utvecklar Dalsland, sa bankens vd Magnus Olsson, innan han överlämnade sedvanliga jättecheckar till Shahad Ali Mohamed, från Åmål, och Mellerudsbon Lilian Perme.
Mohamed avslöjade bland annat att hon helst läser poesi och romantiska komedier, medan Perme berättade om sin biografi över Hilma Angered-Strandberg, en i dag bortglömd författare som för drygt hundra år sedan tillhörde våra mest lästa.
Lite av samma öde har även drabbat Åmåls litterära stolthet Ida Bäckmann, journalistpionjär och allmänt omsusad kulturpersonlighet. Men nu har Bäckmann åtminstone fått ett eget sällskap, vilken ordförande Solweig Johansson berättade om.
En lång väg att gå
Eftermiddagspasset inleddes av Daniel Sjölin, den här gången utan samtalspartner. Många förknippar honom fortfarande med Tv-programmet ”Babel”, trots att det är ett sedan länge avslutat kapitel.
Numera står författare åter överst på visitkortet. Men återgången till romankonsten har varit långt ifrån självklar. När Daniel Sjölin och hans fru förlorade ett barn i början av 2000-talet, under arbetet med ”Världens sista roman”, tog skrivandet tvärstopp.
Sorgearbetet lade sig så sakteliga, och språket började komma tillbaka, men utan att ge någon lättnad, då författaren tyckte att processen förde honom längre och längre bort från barnet som gick förlorat.
Nu, 15 år efter ”Världens sista roman”, är Daniel Sjölin ändå dubbelt romanaktuell, varav den senaste heter ”Underskottet”.
– Jag ser nya boken som ett tillfrisknande.
Tvingades fly från Polen
Personligt trauma låg även till grund för Anna Grinzweig Jacobssons samtal med Yukiko Duke. Samtalet handlade om Grinzweig Jacobssons debutbok ”Flykten till Marstrand”, en intervjusamling där polska judar berättar om hur det gick till när de tvingades emigrera till Sverige i slutet av 1960-talet.
Flykt ansågs vara det enda alternativet när judarna fick skulden för oroligheter som uppstått när folket börjat kräva liberala reformer i det kommunistiska östblocket.
Författaren själv var sex år när hon kom till Marstrand.
– Jag har en del barndomsminnen från Polen, säger Anna Grinzweig Jacobsson. Jag minns själva utresan, hur otroligt ledsen jag var. Jag hade precis börjat första klass, trivdes jättebra, och blev förtvivlad.
En ny skolstart väntade i Sverige. Språket var till en början helt främmande, men fastnade efter hand.
– Som barn är man väldigt anpasslig, säger Grinzweig Jacobsson.