Linn Svanström har marginalerna på sin sida. Med tolv dagars marginal är hon i år Åmåls yngsta förstagångsväljare.
Runt 7,5 miljoner svenskar är röstberättigade i årets val. Av dem är ungefär 430 000 personer förstagångsväljare, enligt statistik från Statistiska Centralbyrån. Två av dem är Linn Svanström från Åmål och Emelie Hartman från Säffle. Emelie fyllde 18 år i våras medan Linn nådde den viktiga milstolpen så sent som den 30 augusti – tolv dagar före valet. Alla har inte samma tur.
– Vi har en kompis som fyller 18 år dagen efter valet, säger Emelie Hartman.
Vännernas intresse för politik generellt är relativt svalt men att utnyttja sin rösträtt ser de båda förstagångsväljarna som en självklarhet.
– Det är ett privilegium att få vara med och rösta. Det är stort att man får vara med att påverka, säger Emelie Hartman.
– Man känner sig lite vuxen när man får vara med och påverka hur hela Sverige ska styras. Varje röst är ju viktig. Annars kan man inte komma sedan och säga att det borde vara så eller så, om man inte ens har röstat, säger Linn Svanström.
De jämnåriga vännerna verkar resonera likadant.
– Alla som jag har pratat med har sagt att de ska rösta, säger Linn Svanström.
Är det många som är öppna med vad de röstar på?
– Det är inte många som vill berätta. Jag vet bara en som sagt vad han ska rösta på, säger Emelie Hartman. Det är fler som säger vad de inte kan tänka sig att rösta på.
Vi ses utanför biblioteket i Åmål. Kungsgatan kantas av partiernas valaffischer med abstrakta budskap om hur de ska få Sverige på rätt köl igen.
Inne i konsthallen pågår förtidsröstningen för fullt. Men att slinka in där redan nu för att avlägga sin röst är inte aktuellt för de båda 18-åringarna. Första gången de får rösta i ett allmänt val i Sverige vill de göra det i tilldelad vallokal på valdagen.
– Det är lite roligt att man går just på valdagen, säger Linn Svanström.
Dessutom behöver de mer tid. Med drygt en vecka kvar till valet har de fortfarande inte bestämt sig för vilket parti som ska få deras röst.
– Jag har en liten aning men det är fortfarande lite oklart, säger Emelie Hartman.
De har inte gjort allt för stora ansträngningar för att närma sig beslutet. Men debatterna mellan ungdomsförbunden på Karlbergsgymnasiet har de sett, vilka bringat klarhet i många frågor.
– De har ändå varit givande. Efter dem kändes som att man i alla fall vet åt vilket håll man ska rösta, säger Linn Svanström, som även orienterat sig genom att göra en valkompass.
– Jag blev faktiskt ganska överraskad över resultatet, säger hon.
För att inte dra några förhastade slutsatser kommer de att läsa på mer nu de sista dagarna inför valet.
– Det känns som att man behöver ta en dag och bara läsa igenom allt för att se vad alla partier verkligen står för, säger Emelie Hartman.
Frågor som rör just ungdomar är viktiga när de försöker mejsla ut vilket parti som ska få deras röst. Skola, jämställdhet och miljö är några av de frågor som lägger extra vikt vid.
– Man vill ju rösta på något som gynnar en själv, säger Emelie Hartman.
Kommer ni att rösta på samma parti i alla tre valen eller kommer det variera, tror ni?
– Det kommer nog vara liknande partier i alla fall. Det kommer inte att vara helt tvärtom. I kommunvalet är det ändå hur man kan påverka där man själv bor. Då kanske man vill sätta sig in i det lite extra, säger Emelie Hartman.
Tjejerna läser naturvetenskapsprogrammet på Karlbergsgymnasiet. Emelie läser naturvetenskapsinriktningen medan Linn går inriktningen naturvetenskap och samhälle. Av naturliga orsaker snackas det mer politik i Linns klass.
– Det är vissa ämnen man pratar om, som jämställdhet och miljön, säger hon.
Även hemma vid köksbordet hos familjen Svanström och Hartman pratas det en del politik, framför allt så här i valtider.
Vet ni vad era föräldrar röstar på?
– Jo det har man ju märkt. Men jag låter mig inte påverkas, säger Linn Svanström.
– Jag har ett hum om vad de röstar på, men vet inte riktigt, säger Emelie Hartman.