Hoppa till huvudinnehållet

Ökat odlarintresse ger jordkällaren renässans: ”Kan förvara mycket”

Publicerad:
Reporter Britt-Marie Erlandsson
Britt-Marie Erlandsson
britt-marie@dalslanningen.se
Vid jordkällaren i Alltorp. Ann-Charlotte Hajdu-Rafis, rådgivare, längst till höger i bild, höll föredrag i Studieförbundet Vuxenskolans regi där Petter Olsson var initiativtagare. Till vänster i bild Anna och Annika Johansson, två av deltagarna som odlar mycket själva och ville veta mer om jordkällare.
Vid jordkällaren i Alltorp. Ann-Charlotte Hajdu-Rafis, rådgivare, längst till höger i bild, höll föredrag i Studieförbundet Vuxenskolans regi där Petter Olsson var initiativtagare. Till vänster i bild Anna och Annika Johansson, två av deltagarna som odlar mycket själva och ville veta mer om jordkällare. Foto: Britt-Marie Erlandsson

De gamla jordkällarna verkar få en renässans. Intresset för att odla ökar och därmed också intresset för hur maten ska förvaras.

Nyligen anordnade Studieförbundet Vuxenskolan med flera en workshop i Alltorp i Ödskölt där deltagarna fick lära sig hur en jordkällare kan restaureras.

– Sen två år tillbaka är det många yngre som odlar själva och köper närproducerat utan miljöpåverkan. På de kurser jag har nu är det vanligt att deltagarna är 30 plus, sa Ann-Charlotte Hajdu-Rafis, som är rådgivare på länsstyrelsen

Hon delade med sig av sina kunskaper i Alltorps gamla byggnadsmiljö.

– Det är skillnad mot när jag kom in i det här för tio år sedan. Då fick man EU-stöd och det var många som restaurerade jordkällare. Medelåldern var hög och det var ofta personer som själva hade använt dem och ville bevara dem, säger hon.

”De letade alltid”

Ann-Carlotte Hajdu-Rafis har skaffat sina kunskaper om jordkällare genom att träffa jordbrukare.

– Jordbrukarna byggde av de stenar de hade. De letade alltid efter bra stenar de kunde ha till grund och väggar. Det var kring 1800-talets mitt de flesta jordkällarna byggdes, när det blev laga skifte och gårdarna flyttades ut från bykärnan och marken de ägde samlades runt det egna huset. Det kan ha funnits några jordkällare tidigare också. På 1930–40-talet började man med gjutet tak och sedan med gjutna väggar också.

Hur jordkällarna är byggda skiljer sig mycket i länet.
Hur jordkällarna är byggda skiljer sig mycket i länet. Foto: Britt-Marie Erlandsson

Potatis och rotfrukter

Jordkällarna skiljer sig mycket i länet hur de är byggda men användningsområdet har främst varit att förvara potatis och andra rotfrukter. För att potatisen ska klara sig behöver temperaturen ligga kring fyra plusgrader medan morot, kålrot, rotselleri och rödbetor förvaras bäst i en till tre plusgrader.

– Man kan förvara mycket i en jordkällare, men inte tillsammans. Man ska hålla isär frukt och grönsaker och blommor.

”Hittade den när vi röjde”

Annika Johansson och dottern Anna var två av dem som kom till workshopen i Alltorp. De bor sedan tre år tillbaka på en gård med jordkällare utanför Ed och odlar mycket själva.

– Vi visste inte att den fanns först utan hittade den när vi röjde. Den låg djupt inne i en kulle. Själva jordkällaren är hel men ytterdörren och svalen (farstun) har rasat ihop, berättade Annika Johansson.

Nu vill hon veta mer om hur källaren kan restaureras så hon kan använda den.

– Vi har bra odlingsförutsättningar och målet är att bli självförsörjande på potatis och andra rotfrukter.

För att få tag på hantverkare som har kunskapen om hur man restaurerar kan man vända sig till Centrum för byggnadskultur i Västra Götaland, museiorganisationer och länsstyrelsen. För arrangemanget i Alltorp stod förutom Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studieförbundet Vuxenskolan, Alltorps julmarknad och Bengtsfors kommun.

Potatis är vad som oftast förvaras i jordkällarna.
Potatis är vad som oftast förvaras i jordkällarna. Foto: Jan Andersson

Artikeltaggar

AlltorpAlltorps tingshusFritid och livsstilLänsstyrelsenStudieförbundet Vuxenskolan

Så här jobbar PD med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.