Hoppa till huvudinnehållet

Covidtopp uteblev – trots terminsstart

Publicerad:
Smittspridningen i Sverige kan ta fart igen till vintern om befolkningen glömmer bort pandemin, säger statsepidemiolog Anders Lindblom. Arkivbild.
Smittspridningen i Sverige kan ta fart igen till vintern om befolkningen glömmer bort pandemin, säger statsepidemiolog Anders Lindblom. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT

Covidspridningen i Sverige har i stort sett varit oförändrad den senaste tiden. I Finland varnas dock för en svårare period – och Sveriges statsepidemiolog säger att vi inte kan andas ut.

– Förra året låg toppen kring årsskiftet och då brukar det dra i gång några veckor dessförinnan. Vi måste ha en beredskap för det, säger statsepidemiolog Anders Lindblom till TT.

Covid-19 klassas fortfarande som en pandemi. Smittspridningen håller sig på en förhållandevis hög nivå men de som insjuknar blir inte lika allvarligt sjuka som tidigare.

Enligt statsepidemiologen är det lätt att tänka att covid-19 inte längre är en allvarlig sjukdom, men det beror på att vi har hög vaccinationstäckning och att befolkningen har följt myndighetens råd.

– Tappar vi det här, om vaccinationerna avtar och immuniteten minskar, så kommer vi att få se fler allvarligt sjuka och dödsfall till vintern, säger Lindblom.

Få nya varianter

För ett år sedan pratades det intensivt om nya varianter av coronaviruset som alfa och delta. Den variant som dominerat sedan årsskiftet är omikron och dess undervariant som tog över i Sverige i maj.

Nu har takten blivit långsammare. Anledningen till det är att virus vanligen muterar snabbare i början. En ny virusvariant tar över om den är mer smittsam än den dominerande, och det ska mycket till för att en ny variant ska bli mer smittsam än omikron.

– Vi kan inte utesluta att det kommer fler varianter, men det sker inte i samma takt som i början, säger Anders Lindblom.

Ingen topp

Den senaste statistiken från Socialstyrelsen visar att 797 personer vårdas för covid-19 i Sverige. Ytterligare 11 intensivvårdas. Det kan jämföras med februari i år då drygt 2 000 personer vårdades och 93 intensivvårdades. Antalet som vårdas har legat på en stabil nivå över sommaren.

I ett av de scenarier som Folkhälsomyndigheten tagit fram spåddes en topp i september, kort efter att skolan dragit i gång och i och med att fler återvänder till sina arbetsplatser.

Scenarierna är baserade på matematiska modeller och ska enligt myndigheten inte ses som prognoser. Likväl kan de ge en fingervisning. Men det blev ingen topp i september. Att den uteblev kan ha att göra med att vi har haft förhållandevis hög smittspridning under hela sommaren och att immuniteten därför är hög.

– Det visar hur svårt det är att förutse spridningsvägar av det här viruset, säger Anders Lindblom.

Andreas Sjölin / TT

Fakta

Virusvarianter

Under året har flera nya undervarianter av omikron dykt upp. De som enligt Folkhälsomyndigheten benämns vara "av särskild betydelse" är de fyra undervarianterna BA.1, BA.2, BA.4 och BA.5.

BA.5, den senaste undervarianten av virusversionen omikron, fortsätter att vinna mark i Sverige.

I maj upptäcktes det första fallet av BA.4 i landet, men den verkar inte ge någon annan sjukdomsbild än BA.2.

Den senaste varianten BA.2.75 (kentauren) har ännu inte i bekräftats i Sverige men har nått Danmark.

De mRNA-vacciner som Pfizer och Moderna testar nu innehåller ritningar till proteiner från både omikron- och den ursprungliga varianten av det nya coronaviruset som började spridas i kinesiska Wuhan.

En förhoppning är att vaccin riktat mot flera virusvarianter kan ge ett bredare skydd även mot framtida varianter.

Parallellt med utvecklingen av uppdaterade vaccin prövas även att ge högre doser av Pfizers ursprungliga vaccin, för att se om det ger bättre skydd.

Artikeltaggar

CoronavirusetFolkhälsomyndighetenPandemiSamhälleSkola och utbildningSocialstyrelsenSverigeVård och omsorg

Så här jobbar PD med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.