Hoppa till huvudinnehållet

INSÄNDARE: Genom att bygga starka barn, får vi laga färre trasiga vuxna

Publicerad:
”Om vi inte förmår se våldet och dess konsekvenser, dess kontinuitet med mera, hur ska vi då kunna få till rätt skydd- och stödinsatser till dem som behöver?” skriver Camilla Ackerblad (M).
”Om vi inte förmår se våldet och dess konsekvenser, dess kontinuitet med mera, hur ska vi då kunna få till rätt skydd- och stödinsatser till dem som behöver?” skriver Camilla Ackerblad (M). Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Svar till ”Alla barn har rätt till en uppväxt fri från våld”, i PD 19 november. Som engagerad kommunpolitiker som just brinner för dessa frågor så håller jag helt med om det ni skriver. Det här är verkligen något som behöver prioriteras och vi behöver alla agera för barns rätt till en trygg uppväxt. Vi behöver satsa på kunskap kring våld.

Jag skulle säga att de största utmaningarna och hindren för att förebygga våld i nära relationer är att våldet inte ses för vad det är utan ofta omskrivs till bråk eller konflikter på både individ- och samhällsnivå och ofta förminskas eller bagatelliseras.

Om vi inte förmår se våldet och dess konsekvenser, dess kontinuitet med mera, hur ska vi då kunna få till rätt skydd- och stödinsatser till dem som behöver?

Många barn som lever med våld känner skam och skuld och berättar inte om sin situation, vilket gör att de inte får det stöd och den hjälp de behöver. Att berätta om att någon, kanske ens förälder utsätter en för våld är många gånger ett svårt beslut som kräver noggranna överläggningar för ett barn. När barnet väl tar mod till sig och berättar om sin utsatthet måste vi vuxna lyssna, ta deras upplevelser på allvar och våga agera. För barn som far illa i sitt hem är den viktigaste skyddsfaktorn vuxna utanför hemmet.

Om det finns misstanke om att ett barn far illa, till exempel genom att vara våldsutsatt, bör man som privatperson göra en orosanmälan till socialtjänsten. Flera yrkesgrupper, bland annat inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola, har skyldighet enligt lag att genast göra en anmälan om oro om det finns misstanke om att ett barn far illa. Tyvärr händer det att orosanmälningar helt uteblir eller dröjer.

Om barn ska kunna få hjälp och stöd är det en förutsättning att vuxna som ser och oroar sig också agerar.

De som i sitt yrke eller ideella arbete möter våldsutsatta behöver kunskap. Det innefattar kunskap om våld sett ur ett samhällsperspektiv; och våldets former, kännetecken och konsekvenser sett ur ett individperspektiv. Utöver detta krävs en yrkesspecifik kunskap om rutiner och metoder kopplade till de egna arbetsuppgifterna. Myndigheter har också ansvar för samverkan, något som kräver kunskap om andra aktörers arbete.

Attityder och värderingar präglar många människors uppfattningar om våld i nära relationer. För att kunna bedriva ett effektivt förebyggande arbete, och för att kunna förändra traditionella värderingar och attityder som motverkar arbetet för barns trygghet är utbildning en förutsättning.

Utsattheten för våld finns överallt, i alla samhällsklasser, och därför är det viktigt att så många som möjligt i vår kommun har kunskap om våld i nära relationer.

Om vi tillsammans hjälper till att bygga starka barn, får vi laga färre trasiga vuxna.

Camilla Ackerblad (M)

välfärds- och arbetsmarknadsnämnden Åmål

Artikeltaggar

ÅmålBarnInsändareModeraternaSocialtjänstVåld i nära relationerVälfärds- och arbetsmarknadsnämnden