Provinstidningen Dalslands Andreas Dagström får stipendium av Längmanska kulturfonden för sin egenutgivna debutbok ”När Åmål ville bli modernt – En liten stadshistoria”. Pengarna täcker nästan halva tryckkostnaden.
– Jätteroligt, säger stipendiaten, som har en uppföljare på gång.
Det är Stiftelsen Längmanska kulturfonden som beviljat stipendium, 15 000 kronor. Fonden stöder projekt inom humaniora, naturvetenskap, konst och litteratur samt folkbildning. Anslaget går oavkortat till att täcka en del av tryckkostnaden.
– Det är dyrt att ge ut böcker som privatperson, utan uppbackning. Därför ansökte jag på vinst och förlust om stipendium från lite olika stiftelser. Hade väl inga jätteförhoppningar om att det skulle ge någon utdelning, men tydligen gillade i alla fall Längmanska kulturfonden min motivering och bokidé. Jätteroligt, säger Andreas Dagström, som till vardags arbetar som reporter på Provinstidningen Dalsland.
Arbetar på uppföljare
Hans bok ”När Åmål ville bli modernt – En liten stadshistoria” skildrar rivningsvågen som svepte över Sverige under 1960- och 1970-talen ur ett lokalt perspektiv. Boken tog ungefär ett år att färdigställa och mottagandet har varit positivt. Cirka 80 procent av upplagan på 400 exemplar är såld.
– Lite överraskande, även för mig, finslipar jag nu på en nästan lika tjock uppföljare. Trodde aldrig att det skulle gå så snabbt, även om tanken funnits med hela tiden, säger Andreas Dagström.
Den nya boken tar avstamp i branden 1901, när stora delar av Åmål ödelades. Upplägget påminner om föregångaren på så vis att även här har byggnaderna, arkitekterna och initiativtagarna fått huvudrollerna.
Boken är tänkt att släppas under våren 2023.
Stiftelsen Längmanska kulturfonden grundar sig på ett kapital testamenterat 1859 av den finländske trävaruhandlaren Erik Johan Längman. Utdelning ur fonden ägde rum första gången 1919. Såväl enskilda personer som organisationer kan söka bidrag. Förutom att anslagen till särskilda projekt, delar fonden ut flera kulturpriser.