Laxfabriken i Säffle kan bli en miljöbov: ”Folk kan hitta på allt möjligt”

Jätteprojektet marknadsförs som hållbart och EU:s klimatbank beviljade nyligen en halv miljard kronor i lån.

Men det finns ett stort frågetecken kring den planerade laxodlingen i Säffle: Fiskfodret.

– Det här är den gigantiska utmaningen, säger experten Nils Höglund.

Han arbetar som fiskeripolitisk handläggare vid Coalition clean Baltic – ett internationellt nätverk för att skydda miljön i Östersjön – och har följt projektet i Säffle.

Ett projekt som ska etablera en av Europas största landbaserade fiskodlingar i sydvästra Värmland. Anläggningen ska producera en femtedel av den svenska konsumtionen av lax och generera 100 arbetstillfällen i Säffle.

Nils Höglund är positiv till landbaserade fiskodlingar, inte minst eftersom havsbaserade diton förknippas med betydande miljöproblem i form av till exempel övergödning och spridning av smittor från odlingarna till naturliga bestånd.

Landbaserade odlingar i slutna system har betydligt mindre påverkan på miljön.

Men just när det gäller laxodlingar finns ett stort bekymmer. Laxar behöver äta animaliskt protein och det foder som finns tillgängligt på marknaden i dagsläget består delvis av fiskmjöl – vildfångad fisk som malts ned.

Fisken måste äta

Modernt fiskfoder innehåller visserligen betydligt mindre andel fiskmjöl än för bara några år sedan, men även en landbaserad fiskodling späder alltså på utvecklingen med överfiskade världshav.

– Oavsett vad man gör och vilken form av odling man har måste fisken äta. Det här är den gigantiska utmaningen, säger Nils Höglund.

– Vi fiskar just nu ut våra vilda bestånd till absolut max. Inte minst Östersjön. Folk kan hitta på och säga allt möjligt, men det finns inget som helst utrymme att i stor skala öka mängden tillgängligt protein.

Därmed finns heller inte utrymme att plötsligt öka produktionen av odlad lax, enligt Nils Höglund.

– Vad vi ser nu är att de stora industritrålarna åker längre norrut och fiskar ännu djupare. Olika pelagiska arter (fiskar som lever i öppet hav, reds anm) pumpas upp på båtarna och pumpas av i stora hamnar, för att gå direkt till fiskmjölstillverkning. Det går inte att utöka det fisket i stor skala, det bör snarare minskas.

Satsa på andra fiskar

Därför vill han se odlingar som satsar på andra arter än lax. Det finns fiskarter som klarar sig på betydligt högre andel växtbaserad föda.

– Det finns ett antal malarter. I USA äter man mal, Elvis favoritmat var ”fried catfish”. En stor favorit runtom i världen att odla är tilapia som är en väldigt god fisk.

En annan väg är att satsa på foder baserat på insekter. Något som testats i mindre skala i bland annat USA.

– Fisk äter insekter naturligt, det är därför flugfiske finns. Att laxen äter insekter och vi äter laxen är helt naturligt.

Men ett frågetecken finns ändå kvar: fiskolja och det nyttiga ämnet omega-3. Det går att utvinna på andra vägar, till exempel från baljväxter.

– Men det är den stora utmaningen och därför måste vi titta på alternativa arter. Vi sitter fast i laxträsket och det duger inte.

– Det vore utmärkt att få i gång lite spännande malarter eller tilapian, som inte kräver samma mängd fiskmjöl eller oljan. Vi måste klippa bandet mellan produktion på land och vildfisket.

Ständig utveckling

Katarina Klingspor, styrelseordförande i Reocean som står bakom satsningen i Säffle, följer noggrant utvecklingen i den globala fiskfodertillverkningen, som arbetar för att minska andelen fiskmjöl i pelletsen.

– Fiskfoder som används i dag innehåller en betydligt mindre andel marint inslag jämfört med för tio år sedan. Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete, säger hon.

Reocean ska använda foder från tillverkare som ”delar värdegrund” med bolaget.

– Min privata förhoppning är att man i framtiden även kan få in ett värmländskt spannmål i fodret. Det hade blivit en väldigt fin story.

Fiskfodret till fabriken i Säffle kommer att behöva importeras.

– Man måste vara noga med att man får exakt allting rätt. Vi jobbar med de vi anser vara de två främsta i världen.

Katarina Klingspor vill inte säga vilka aktörer hon syftar på. Hon vill heller inte svara på om några avtal finns på plats.

– Det finns stora och intressanta samarbeten med forskningen och universiteten. Min förhoppning är att koppla på svenska universitet.

Läs mer: