Lars Kylberg, Vänersborg, har nyligen avlidit i en ålder av 83 år.
Det var med sorg och förstämning jag läste i PD att Lars gått bort den 18 januari.
Jag minns Lars som en god vän och var fascinerad av hans förmåga att på ett fängslande sätt berätta om sitt spännande och händelserika liv.
Hans pappa Gustaf hade år 1917 anlagt en gummiplantage i Malaya (senare blev det Malaysia). Gustaf och hans fru Anna fick två barn först Ann-Louise och sedan Lars som föddes år 1939. Under andra världskriget flydde familjen till Singapore efter det att Japan ockuperat Malaya och gummiplantagen. Snart ockuperade Japan även Singapore. Mamma Anna avled i malaria under tiden där och pappa Gustaf blev kvar ensam med två små barn. Eftersom han var svensk medborgare och neutral lät de japanska myndigheterna honom återvända till plantagen och arbetet där. Arbetsledaren Muthu och de tamilska arbetarna kunde därför fortsätta arbetet på plantagen och slapp som "utlänningar" komma i arbetsläger. Detta är säkert en delförklaring till familjen Muthus starka känslor för Gustaf och hans familj. Muthu hade som arbetsledare ansvarat för plantagen då Gustaf var i Singapore.
Lars besökte i vuxen ålder Malaysia och behöll livet ut kontakten med dem han växt upp med. I vårt sista samtal berättade han att barn och barnbarn till personalen på gummiplantagen hade besökt honom i Sverige. Till Sverige kunde familjen Kylberg återvända först efter krigsslutet 1945.
Lars växte upp och gjorde lumpen på P4 i Skövde och lärde sig hantera den 50 ton tunga stridsvagnen Centurion. Som 21-åring kom han till Nohab i Trollhättan. Fick arbete på en ny avdelning under överingenjör Richard Keller, som har en stark koppling till Åmåls Rotaryklubb. År 1946 blev Keller Charterpresident det vill säga det var han som såg till att klubben bildades. Långt senare eller år 2017 fick han sitt namn i guldskrift på en tavla med alla presidenters namn. Denna tavla som Lars gjort lämnade han över till klubben. Idén hade han fått vid ett besök på en Rotaryklubb i Malaysia året innan. På sitt vanliga medryckande sätt knöt han i ett föredrag ihop alla trådarna, uppväxten, arbetet på Nohab och Åmåls Rotaryklubb där Lars varit medlem i många år.
Lars var inte bara väl förtrogen med djungeln utan även med rymden och stjärnvalvet över oss. Han var en duktig seglare och förutom en egen båt hade han flera gånger seglat som skeppare över Atlanten och levererat större segelbåtar. Navigationen förutsatte astronomisk kunskap och att kunna behärska hanteringen av en sextant.
Lars bosatte sig i Åmål, startade eget företag och bildade familj och fick två söner. Tanken var att han skulle skriva en bok om sitt mycket händelserika liv och projektet påbörjades men slutfördes tyvärr aldrig. Vi som lärde känna Lars genom Rotary eller på annat sätt får istället komma ihåg honom som en synnerligen god berättare och som en god vän och kamrat.
För Åmåls Rotaryklubb
Åke Sundelin