Projektet marknadsförs som hållbart och 99,9 procent av vattnet i anläggningen ska återanvändas.
Men belastningen på det kommunala vatten- och avloppsnätet i Säffle kommer att bli enorm när den planerade laxodlingen etableras.
Det avtal kommunen skrivit med Reocean innebär att vattenförbrukningen kan fördubblas.
– Astronomiska volymer, säger Säffle kommuns VA-chef Emil Martinsson.
Reoceans planerade landbaserade laxodling i Säffle marknadsförs som hållbar, bland annat för att så stor del av vattnet ska återanvändas.
I slutet av förra året backades projektet upp av Europeiska investeringsbanken – EU:s klimatbank – som beviljade ett lån på 530 miljoner kronor.
Men det finns även miljömässiga frågetecken. Ett är fiskfodret, eftersom det foder som i dagsläget finns på marknaden innehåller fiskmjöl – vilket bidrar till att världshaven fiskas ut.
När det gäller vattenförsörjning kommer anläggningen att anslutas till det kommunala VA-nätet. Reocean kommer att betala för anslutningen.
Fördubblad förbrukning
Enligt miljötillståndet – som utfärdades av länsstyrelsen i Örebro i augusti 2020 – kommer laxodlingen när den är fullt utbyggd att förbruka ungefär 500 000 kubikmeter dricksvatten varje år. Det avtal som finns mellan Reocean och Säffle kommun tillåter en årsförbrukning upp till 1 095 000 kubikmeter.
Som jämförelse förbrukar den största kunden i kommunen i dagsläget – Nordic paper – ungefär 50 000 kubikmeter.
Årligen säljs mellan 700 000 och 750 000 kubikmeter dricksvatten i Säffle. Inklusive läckor är förbrukningen ungefär 1,2 miljoner kubikmeter.
Avtalet mellan Reocean och Säffle kommun medger alltså att förbrukningen i stort sett kan fördubblas.
50 000 kubikmeter vatten – eller 50 miljoner liter – kommer att finnas samtidigt i anläggningen, fördelat på flera tankar. Som jämförelse rymmer en 50 meter lång simbassäng ungefär 2 500 kubikmeter.
– Astronomiska volymer, säger Emil Martinsson.
Kapacitet finns
Kapaciteten i VA-systemet finns redan. Dels för att det när vattenverket stod klart 1982 fanns ambitioner om att Säffle skulle växa till 20 000 invånare (i dag bor drygt 15 000 i kommunen), dels för att det finns ytterligare en buffert i systemet.
– Vi skulle naturligtvis aldrig gå vidare med att acceptera den här åtgärden utan att vara trygga i att vi har kapaciteten.
I avtalet mellan kommunen och Reocean framgår att laxodlingen måste ha beredskap för att vattentillförseln kan stängas av vid till exempel driftsstörningar.
– Vi har egentligen i grunden inte ansvar för att leverera mer än vad hushållen kräver. Det blir ingen räkmacka för större industriabonnenter, de är inte viktigare än övriga abonnenter i kollektivet.
Den planerade etableringen har gjort att Säffle kommun skyndat på arbetet med att rusta upp vattenverket. Enligt Emil Martinsson handlar det om investeringar som ändå hade behövts.
– Det har fyllt 40 år nu och behöver en hel del upprustningsåtgärder. Med upprustningen ska underhållsbehovet vara så litet som möjligt i framtiden.
Just nu utreds även en upprustning av avloppsverket.
– Det hade vi också gjort oavsett. Där beaktar vi frågeställningen att laxodlingen kommer att anslutas, så vi tar höjd för den ökade belastningen.
Mängden avloppsvatten förväntas öka i samma takt som leveransen av dricksvatten. Från början ville Reocean att Säffles avloppsreningsverk skulle ta emot föroreningar från anläggningen motsvarande hela Örebro stad (ungefär 120 000 invånare), men det har kommunen sagt nej till.
– Det hade vi naturligtvis inte kapacitet att ta emot.
I stället för 114 000 pe (det mått som används och som motsvarar ungefär en privatperson) kommer anläggningen endast att få skicka 3 000 pe till reningsverket.
Det innebär att laxfabriken kommer att behöva ha en omfattande egen reningsprocess innan vattnet släpps ut i de kommunala avloppsledningarna.
Fördelar på land
Jonas Georgsson, som är miljöhandläggare vid länsstyrelsen i Örebro, var med och granskade ansökan om miljötillstånd.
Han konstaterar att en landbaserad fiskodling förbrukar stora mängder vatten och el – men att det finns miljömässiga fördelar jämfört med odlingar i hav, sjöar och vattendrag. I sådana finns bland annat risk för smittspridning och övergödning, eftersom inget av vattnet som används renas.
– Man minskar de biologiska riskerna, säger Jonas Georgsson om odlingar på land.
Verksamheten i Säffle är enligt miljötillståndet skyldig att förebygga läckage och att se till att släckvatten från eventuella bränder inte når dagvattennätet eller närliggande Byälven.
Däremot anses ett läckage av själva odlingsvattnet inte vara en allvarlig risk, eftersom det förvaras i flera olika tankar och renas hela tiden för att kunna användas i produktionen flera gånger.
– Om läckage uppstår i en odlingstank bedöms det inte vara värre än att man skulle hälla ut motsvarande mängd sjövatten.
Avböjer intervju
NWT har bett Reoceans vd Morten Malle om en intervju, men han meddelar att han är på resa och att han därför svarar på frågor via mejl.
Han skriver att Reocean som kund kommer att bidra till att förbättra ekonomin för VA-kollektivet, vilket möjliggör att läckor kan lagas och att vattenverket kan renoveras.
På frågan om riskerna för miljöfarliga läckage av förorenat vatten från anläggningen svarar han:
”Vi övervakar flödet och kan stänga av både tillförsel av nytt vatten och/eller returnering av detsamma”.
Ni ska själva rena avloppsvattnet från 114 000 till 3 000 pe. Hur ska det gå till?
”Det ska vi göra på traditionellt vis, med teknologi och metoder som redan används i dag, till exempel av Säffle VA. Säker på att du ser skillnaden jämfört med andra odlingsmetoder där vattnet inte renas.”