Hoppa till huvudinnehållet

Hård kritik mot polisen – löser för få mängdbrott

Publicerad:
Riksrevisionen har granskat polisen. Arkivbild.
Riksrevisionen har granskat polisen. Arkivbild. Foto: Daniella Backlund/SvD/TT

Vardagsbrotten utreds alldeles för ineffektivt och klaras inte upp. Polisen lägger ärenden på hög så länge att till slut inte kan utredas, visar en granskning.

– Det är en allvarlig situation, säger Per Dackenberg vid Riksrevisionen.

Riksrevisionen har granskat polisens hantering av så kallade "mängdbrott", det vill säga vanligt förekommande brott där Polismyndigheten – i stället för åklagare – leder förundersökningen. Det kan bland annat handla om rattfylleri, misshandel och inbrott.

Brott av den här typen utreds för ineffektivt och har för låg uppklaringsnivå anser Riksrevisionen. Enligt granskningen läggs ärenden återkommande på hög under så lång tid att de inte längre kan utredas.

– Det är allvarligt och problematiskt att det är på det här sättet. Alla brott som går att utreda ska utredas och då måste man ha en process som fungerar för det, säger Per Dackenberg, projektledare vid Riksrevisionen.

– Polisen har fått 50 procent mer i anslag på fem år och inom ramen för det bör det vara möjligt att få till en bra bemanning.

Brist på personal

Huvudorsaken till problemen är enligt Riksrevisionen brist på personal – och att befintlig personal används på ineffektiva sätt. Brottsutredande poliser på lokal nivå lånas för ofta ut till utredningar för grova brott, vilket gör att hantering av brott som misshandel och inbrott drar ut på tiden.

Riksrevisionen är också kritisk till hur civil personal används, och hänvisar till en regel som begränsar hur många som får anställas i den personalkategorin. Det gör i sin tur att resurserna på bland annat polisens kontaktcenter (PKC) – som tar emot de flesta polisanmälningarna – inte blir tillräckliga.

– PKC är den stora första linjen. Operatörer där kan hålla enklare förhör med målsägare och möjligtvis vittnen. De kan också exempelvis skicka efter finansiella utdrag från banker. Med för lite resurser finns risken att de skickar vidare det mesta till andra delar av polisen, vilket skapar ännu mer belastning, säger Per Dackenberg.

– Polisen har en målbild där 70 procent av personalen ska vara poliser och 30 procent civilanställda. Det är olyckligt att den finns.

Allvarlig situation

Riksrevisionen bedömer situationen som allvarlig – och problemen kan på sikt leda till att såväl privatpersoner som företagare och organisationer inte kan få sin säkerhet tillgodosedd. Dessutom riskerar allmänhetens förtroende för rättsväsendet att minska, då cirka 80 procent av alla brott som anmäls till polisen kategoriseras som just "mängdbrott".

– Konsekvenserna blir att man som brottsutsatt inte får rätt. Man kan till exempel behöva få ett skadestånd om man blivit misshandlad, men om ärendet inte kommer upp i rätten går ju inte det. Det finns många konsekvenser och det här gör i längden att otryggheten ökar i samhället, säger Per Dackenberg.

Artikeltaggar

Inrikes/utrikes

Så här jobbar PD med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.