Omfattande giftsanering krävs i Fengersfors – rapporten förvånar inte kommunen

Under veckan presenterades en lägesrapport av huvudstudien gällande giftmätningarna runt Fengersfors bruk.

Fibersediment på sjöbotten i Ärr, som ligger nedströms bruket, påvisar kraftigt förhöjda värden av PCB och dioxiner.

Källan antas vara fibersedimenten själva samt slam från de före detta klarningsdammarna. Och det läcker fortfarande. Föreslagna åtgärder är schaktning vid dammarna och sugmuddring av ett område i Ärr, samt i Kristinedalsdammen.

I början av sommaren kommer huvudstudien att levereras i sin helhet, men i Folkets hus i Fengersfors presenterades i tisdags kväll en lägesrapport av studien. Den påvisade kraftigt förhöjda halter av PCB, dioxiner och dioxinlika föreningar i fisk från sjön.

Slam från dammarna

De förhöjda halterna av dioxiner antas härröra från klorblekningsprocessen av pappersmassa på Fengersfors bruk och det slås fast att källan är fibersedimenten samt möjligen även slam från de före detta klarningsdammarna.

Presentationen av lägesrapporten var välbesökt av engagerade lokalbor – många av dem har tidigare arbetat på bruket och har unika kunskaper om det förorenade området.

Ett par av åhörarna opponerade sig mot Anders Jönssons teori om att miljögiftet PCB skulle komma från returmassa. Efter diskussion kom parterna överens om att det även kan härröra från färgning av papper och restprodukter från detta.

Några mindre deponier i otillgängliga delar av området ska undersökas närmare och kommunen har sökt pengar för komplettering av huvudstudien i helhet.

”Var väntat”

– Det är troligt att PCB kommer från returmassa och färg. Intressant är att båda källorna kom till först på 1970-talet men att halterna ändå är så pass höga vilket beror på ett pågående läckage, säger Anders Jönsson på ingenjörs- och designföretaget Afry, som leder studierna av området runt Fengersfors bruk och de berörda vattendragen.

Halterna av kvicksilver är höga i hela landet och så även i vattendragen runt Fengersfors, men studien kan inte visa på några förhöjda halter lokalt i de undersökta områdena.

– Jag är varken förvånad eller överraskad över vad rapporten visar. Det de har hittat var väntat, säger Björn Wennerström, samhällsbyggnadschef på Åmåls kommun.

Vad händer nu?

– Troligtvis kommer ett föreläggande från länsstyrelsen utifrån slutrapporten som levereras i juni. Om kommunen ska stå som huvudman har vi möjlighet att söka bidrag för åtgärder, säger Wennerström.

Det är inte något litet projekt att sanera området. Bara bottensedimentet i den del av norra Ärr närmast Fengersfors bruk, där Anders Jönsson föreslår sugmuddring som åtgärd, beräknas handla om 5 000 ton bottensediment som ska forslas bort.

Bland åhörarna fanns Fengersforsborna Stefan Lundell och Robert Svensson. Framför allt Svensson gjorde sin stämma hörd flera gånger under presentationen och ställde frågor och upplyste om fakta som bara lokalborna har.

– Det är 50 år sedan bruket lades ner. Det är nedslående att ta del av rapporten och kunna konstatera att naturen inte läkt mer under så lång tid, säger Robert Svensson.

Ökar mycket nedströms

Mötet avslutades med att Pierre Cederholm, miljö- och vattenkonsult på Geosigma, presenterade resultaten av ytvattenprov runt biodammarna för att ge en överblick över hur det ser ut med övergödning i Knarrbyån.

Studien visade att andelen totalfosfor och totalkväve ökar mycket nedströms från biodammarna. Presentationen ledde åhörarna in på ett annat spår och drog igång en livlig debatt om att akut installera ett nytt reningsverk på orten. Åmåls kommuns VA-enhet har budgeterat att genomföra detta 2026–2027.

– Sjöarna, framför allt Ärr, är hårt belastade och jag tycker det är väldigt dåligt att ett kommunalt avlopp tillåts vara så undermåligt. Det borde vara prioriterat, men det hinner rinna ut mycket skit i sjöarna innan det blir åtgärdat, säger Robert Svensson.