Mängdbrotten ska klaras upp på några veckor i stället för att samlas på hög. Det är målet när polisen i Fyrbodal ihop med åklagarkammaren och Kriminalvården nu inför arbetssättet ”snabbare lagföring”.
En matbutik utsattes nyligen för en stöld. En person omhändertogs och polisen larmades till platsen. När poliserna kom till platsen gick de igenom övervakningsfilmerna och förhörde vittnen.
Polisen bedömde ändå att bevisläget var gott och den jourhavande förundersökningsledaren bestämde sig för att använda sig av polisens nya snabbspår för mindre grova brott, ”snabbare lagföring”.
Hade den misstänkte erkänt på platsen hade hen fått underteckna ett förhandsgodkännande med ett bestämt bötesbelopp och några timmar senare varit lagförd.
Polischefen: ”Är väldigt positivt”
Nu nekade den misstänkte till brott och lämnade i stället platsen med en blankett med två datum: ett med när handlingar finns vid tingsrätten och ett när förhandlingen inleds.
– Jag hade kontakt med samma butik dagen efter, berättar Matias Hasselström, gruppchef över förundersökningsledarna i Fyrbodal, och fortsätter:
– Det jag tyckte var speciellt var den positiva reaktionen från deras håll när de fick veta att det troligtvis blir rättegång om två, tre veckor. Personalen berättade att de nyligen hade vittnat om ett ärende som var ett år gammalt och svårigheterna med att komma ihåg vad som hänt. Nu kanske vi slipper det i framtiden, det är väldigt positivt.
Det nya arbetssättet ”snabbare lagföring” riktas mot mindre grova brott, som olovlig körning, narkotikabrott eller stöld. Brott med böter i straffskalan. Arbetssättet har testats i Stockholm och införs nu i hela Sverige. Metoden är ett samarbete mellan polisen, åklagarmyndigheten och kriminalvården.
– Det sänder en positiv signal. Vi ändrar inte metodiken och det är lika rättssäkert. Det vi gör är att vi kapar tiden när det bara ligger och väntar på något, säger John Nilsson, vice chefsåklagare vid åklagarkammaren i Uddevalla och fortsätter:
– Det är bra för den misstänkte, bra för målsäganden och bra för bevisen. Ju längre tid det går, desto sämre minns man. Det mänskliga minnet är inte som ett fint vin, det blir inte bättre med tiden.
Det kan ta timmar från det att man erkänt till att man är lagförd. Finns det ingen risk för rättssäkerheten för de misstänkta?
– Man kan ta tillbaka sitt erkännande fram tills dess att åklagaren fattar beslut, säger John Nilsson och fortsätter:
– Alla poliser i yttre tjänst har blivit utbildade i snabbare lagföring. Det är klart att de alltid ska informera den misstänkte om dennes rättigheter. Har de missat central information komma jag inte utfärda ett förhandsgodkännande, då väcker jag åtal i stället. Är det ett lite konstigt förhör kan jag besluta om att göra kompletterande förhör.
Polisen får högre krav på sig
Även jourhavande förundersökningsledaren Adam Schwitzgold, som varit den som lett införandet av ”snabbare lagföring”, betonar att polisen får högre krav på sig.
– Jag måste göra en kvalitetsgranskning mycket tidigare, redan med patrullen på plats. Jag måste muntligt granska ärendet mycket mer noggrant. Vid ett förhandsgodkännande är det högre krav på mig och att jag granskar så att patrullen inte lämnar utan att det är färdigt, säger han.
Matias Hasselström, chef över förundersökningsledarna, säger att det inte får råda några oklarheter kring förhören.
– Det får inte finnas några tveksamheter kring vad det är de erkänner. Och de ska inte erkänna när de inte haft uppsåt. Patrullen måste fånga upp vittnen och säkra de bevis som finns.
Vice chefsåklagare John Nilsson menar att åklagaren har ett ansvar för att säkerställa rättssäkerheten för den misstänkte.
– Det finns ingen åklagare eller polis som är intresserad av ett orättssäkert förfarande. Det är att skjuta oss själva i foten. Det ska bli så bra som möjligt för allmänheten, både den som är misstänkt men också för den som är målsägande. Det hjälper oss inte att gena i kurvorna.
Mängdbrotten påverkar allmänheten
Mängdbrotten är de som allmänheten oftast stöter på, och John Nilsson menar att det är den typen av brott som ”stör” allmänheten i deras vardag.
– Jag tror att allmänheten känner en större oro för skjutningar än att det stjäls på Ica. Men mängdbrotten är de som flest i övrigt laglydiga begår. Man har lite ont om pengar och stjäl lite mat för att ta med hem till familjen och är inte gängkriminell i övrigt, säger han och fortsätter:
– Då hade jag känt, om jag var misstänkt, att jag hade velat bli prövat och få det överstökat. Samma sak gäller om jag får min cykel stulen. Det berör många i samhället, både som målsäganden och misstänkta.
Första tingsrättsförhandlingarna gällande ärenden som hanterats med ”snabbare lagföring” sker 20 april vid Vänersborgs tingsrätt. Sju dagar senare är första förhandlingsdagen vid Uddevalla tingsrätt.