Den 24–28 april ska experter från Lödöse museum börja gräva vid Gamla kyrkan i Åmål.
Tillsammans med Åmålsortens hembygdsförening ska arkeologerna försöka hitta Åmåls medeltida kyrka.
Den medeltida kyrkan i Åmål finns beskriven i flera historiska texter, men exakt var den låg är ännu inte klarlagt.
Åmåls medeltida kyrka kan ha hittats: ”Fick resultat som vi är nöjda med”Finns det någonting kvar av Åmåls medeltidskyrka så kommer Bengt att hitta denTidigare har området bara undersökts med georadar. I slutet av april ska man börja gräva på allvar efter lämningar.
Arkeologen Bengt Westergaard och assistenten Matilda Hjertman ägnade i maj förra året fyra arbetsdagar åt att undersöka parken vid Åmåls gästhamn och insidan av Gamla kyrkan med georadar.
”Mer status”
Flera gravar – bland dem en förhistorisk – hittades under det arbetet. Men framförallt gav radarutrustningen utslag på vad som kan vara rester efter ortens medeltida kyrka.
– Jättekul. Åmål får mer status om vi kan dra historien tillbaka till 1300-talet, sa initiativtagaren Margareta Nilars från Åmålsortens hembygdsförening, biträdande projektledare för utgrävningen.
En tredje kyrka
Åmåls kyrka, som i dag används av Åmåls församling, ligger på berget norr om torget. Den byggdes i början av 1800-talet, då på en helt ny kyrkplats, på grund av en stadsbrand.
På den äldre kyrkplatsen, vid Åmålsåns mynning, ligger en stenkyrka. Det är Åmåls gamla kyrka, byggd 1669. Den ägs av kommunen och används inte längre för kyrklig verksamhet.
Men det har funnits en tredje, ännu äldre kyrka.
– Vi vet inte om det faktiskt är den omtalade medeltidskyrkan vi hittade förra året. Formen och platsen är dock lovande tecken på en kyrkobyggnad, säger Anton Lazarides, arkeolog på Lödöse museum och projektledare för den arkeologiska insatsen, i ett pressmeddelande.
Den 24–28 april kommer en grupp arkeologer till Åmål att gräva för hand – med spadar, hackor och skrapor.
Medeltidskyrkan
Det finns två historiska källor som tar upp Åmåls medeltidskyrka. Den ena är en avhandling från 1718 av kyrkoherdesonen Laurentius Hesselgren, som skriver att den nya kyrkan, som numera kallas Gamla kyrkan, byggdes närmare Vänern.
Den andra historiska källan är sockenstämmans protokoll, där det står att medeltidskyrkan revs ett år efter att Gamla kyrkan stod färdig 1669.