Åmåls historia ser ut att behöva revideras efter veckans arkeologiska grävning. Ortens medeltida kyrka visade sig vara av en helt annan typ än vad skriftliga källor anger.
– Nu börjar det komma grejer!
Platsansvarige Anton Lazarides pustar ut, lutad mot staket, efter att grävteamet från Lödöse museum hittat ytterligare ett mynt. Det första innanför grundmurarna, som dolde sig under gräsmattan vid Gamla kyrkan.
– Vi har hittat två 1300-talsmynt tidigare. Nu tror jag vi har ett tredje också.
Under tiden fortsätter övriga arkeologer att blottlägga murarna, som bar Åmåls medeltida gudshus.
Det vågar ni slå fast?
– Ja, nu är det en kyrka. Så bastant stengrund, i kombination med övriga fynd, gör att det inte kan vara något annat, säger Anton Lazarides.
”Skiljer sig betydligt”
Redan efter fjolårets georadarundersökning tydde mycket på att platsen där Åmålsborna hade sina religiösa sammankomster före 1669 hade lokaliserats. Radarutrustningen gav utslag just där veckans grävningar skett. Ändå blev arkeologerna överraskade.
– Grunden skiljer sig betydligt mot hur vi hade trott att den skulle se ut, säger Anton Lazarides. Antagligen var det en stenkyrka och inte en stavkyrka, som man tidigare trott.
Den gamla teorin baserades på en skrivelse från 1500-talet. Där står att kyrkan var byggd av trä och i dåligt skick. Uppgiften rimmar emellertid dåligt med Åmåls stadssigill från 1643, som pryds av ett gudshus i rött tegel.
Därmed inte sagt att den senare beskrivningen heller behöver vara sann, bara för att fynden lutar mer åt det hållet.
– Det var mycket försköningar på den tiden, säger Anton Lazarides.
Liten men passande
Utifrån grundmuren kan arkeologerna åtminstone slå fast att byggnaden mätte cirka fyra meter på bredden invändigt och cirka sex meter på utsidan. Ingången låg troligen åt söder, mot Örnäshållet, men kan också ha legat mot väster, in mot dagens centrum.
Jämfört med den grund arkeologerna tidigare har grävt fram i Edsleskog ter sig Åmåls dito som en putte.
Helt naturligt, menar Anton Lazarides:
– Det bodde inte så många här på medeltiden. Edsleskog var inte heller stort, men Åmål var ändå ett annex till deras kyrka.
Lovande för fortsättning
Tidigare kommunarkivarie Margareta Nilars är givetvis nöjd med vad grävningarna gett. Men inte helt till freds. Uppgifterna om träkyrkan skaver. Kan det möjligen vara så att det funnits två medeltida kyrkor? Vissa uppgifter i både skriftliga källor och muntlig tradition går att tolka på det viset.
Även Gerhard Jansson, ordförande för Åmålsortens hembygdsförening, gäckas av tanken på att det kan finnas fler historiska pusselbitar under gräsmattan. Föreningen kommer därför, tillsammans med Margareta Nilars, att söka medel och tillstånd för fortsatta grävningar, helst redan nästa år.
Gett fina resultat
Önskemålet må vara optimistiskt i överkant. Till att börja med ska resultatet av veckans grävning sammanställas i en rapport. Förhoppningen är att den ska vara färdig före årets slut.
– När rapporten är godkänd, då kan vi börja tala om nya undersökningar. Men det finns inget i dag som motsäger en fortsättning. Grävningen har gett fina resultat, så det ser hoppfullt ut, säger antikvarien Niklas Ytterberg.
Förutom murgrund och några medeltida mynt hittades bland annat ett beslag, troligen från en bok, samt mer sentida mynt från 1600-talet och 1700-talet.