Hoppa till huvudinnehållet

Sjukhusen blöder ekonomiskt – direktören: ”Behöver driva vården på annat sätt”

Publicerad:
Reporter Elinor Thuresson
Elinor Thuresson
elinor.thuresson@provinstidningen.se
Reporter Helene Magnusson
Helene Magnusson
helene.magnusson@nlt.se
Nu-sjukvårdens sjukhus är de som klarar budgeten bäst, med ett underskott på 5,1 procent.
Nu-sjukvårdens sjukhus är de som klarar budgeten bäst, med ett underskott på 5,1 procent. Foto: Ove Rydh

Ökade kostnader, minskade intäkter och åtgärder som ännu inte gett effekt. Tre månader in på året ligger hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen back med 696 miljoner kronor.

För att komma till rätta med situationen planeras nu för fler åtgärder och ett tätt samarbete inom regionen.

Under de tre första månaderna i år har regionens fem sjukhusförvaltningar ett totalt budgetunderskott på nästan 700 miljoner kronor. Av dessa står Skaraborgs sjukhus för 110 miljoner kronor och Sahlgrenska i Göteborg för nästan 330 miljoner kronor.

Sämst procentuellt sett går det dock för Sjukhusen i Väster, det vill säga Alingsås lasarett, Angereds närsjukhus, Frölunda specialistsjukhus, Högsbo närsjukhus och Kungälvs sjukhus. De ligger 12,5 procent under budget.

Men samtliga sjukhus i regionen går med rejäla underskott. Nu-sjukvården med Näl och Uddevalla ligger bäst till med ett underskott på 5,1 procent mot budget.

– Läget fortsätter att vara bekymmersamt och det krävs en krismedvetenhet nu. Men tillsammans med sjukhusen har vi en bred samsyn om läget och vad som krävs. Vi tror på att vi kommer att kunna hantera det här på ett bra sätt, säger Ann-Charlotte Lilja Järnström, ekonomidirektör, i ett pressmeddelande.

Medarbetare på våra sjukhus gör ett fantastiskt jobb och sliter ofta hårt. Nu arbetar vi tillsammans inom regionen för att underlätta situationen samtidigt som vi behöver minska kostnaderna för materiel, lokaler och personal.
Håkan Sandahl, regiondirektör

Yttre omständigheter

Den ansträngda ekonomin beror delvis på yttre omständigheter som ökade pensionskostnader, höjda priser och mindre statsbidrag än förväntat. På sikt finns också en risk att Västra Götalandsregionens ekonomi försvagas till följd av att befolkningen blir allt äldre och vårdbehoven ökar, samtidigt som kompetensförsörjning blir en stor utmaning.

Ann-Charlotte Järnström Lilja, ekonomidirektör Västra Götalandsregionen, betonar vikten av en krismedvetenhet i regionen.
Ann-Charlotte Järnström Lilja, ekonomidirektör Västra Götalandsregionen, betonar vikten av en krismedvetenhet i regionen.

Men Ann-Charlotte Lilja Järnström menar att det också finns gott om faktorer som Västra Götalandsregionen själva kan påverka.

– Vi har haft åtgärdsprogram tidigare som inte gett så stor och snabb effekt som vi hoppades. Och vi har inte dragit tillräcklig nytta av fördelarna med att vara en stor organisation med många gemensamma resurser, säger hon.

Hjälp till sjukhusen

Regiondirektör Håkan Sandahl har startat arbetet i en ny regional gruppering som leder och stöttar sjukhusen med regionövergripande åtgärder kring ekonomin. I detta arbete samlas kompetenser från olika förvaltningar och staber och arbetet kommer att rapporteras löpande till politikerna i ägarutskottet.

Håkan Sandahl är regiondirektör i Västra Götaland.
Håkan Sandahl är regiondirektör i Västra Götaland. Foto: Arkivbild

– Medarbetare på våra sjukhus gör ett fantastiskt jobb och sliter ofta hårt. Nu arbetar vi tillsammans inom regionen för att underlätta situationen samtidigt som vi behöver minska kostnaderna för materiel, lokaler och personal. Det kan till exempel handla om hur vi köper in vård, minskar behovet av inhyrd personal och hur vi prioriterar när resurserna är begränsade, säger Håkan Sandahl.

Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg redovisade ett underskott på 329 miljoner kronor redan i slutet av mars.
Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg redovisade ett underskott på 329 miljoner kronor redan i slutet av mars.

Håkan Sandahl menar också att införandet av nya arbetssätt i vården behöver intensifieras. Västra Götalandsregionen behöver genomföra de långsiktiga strategier som redan är beslutade, till exempel omställningen till en nära vård och digitaliseringen, menar han.

– Vi ska möta samhällsutmaningarna men också skapa en bättre och mer tillgänglig vård. Redan i dag har vi egenmonitorering, där patienten klarar sin egen vård, och digitala möten som ersätter fysiska. Den framtida vården kommer delvis att se annorlunda ut än i dag. Vi behöver driva vår hälso- och sjukvård på ett annat sätt framöver, säger Håkan Sandahl.

Sjukhusstyrelsernas ekonomi

Procentuell budgetavvikelse för respektive sjukhus, januari–mars 2023.

Nu-sjukvården: –5,1 procent

Sahlgrenska Universitetssjukhuset: – 6,5 procent (329 miljoner kronor)

Sjukhusen i Väster: – 12,5 procent (99,8 miljoner kronor)

Skaraborgs sjukhus: – 8,8 procent (110,6 miljoner kronor)

Södra Älvsborgs sjukhus: – 7,7 procent (82 miljoner kronor)

(Nu-sjukvården, där bland annat Näl och Uddevalla sjukhus ingår, hade en budgetavvikelse till och med februari på minus 57 miljoner kronor. Styrelsens möte i april var en strategidiskussion och ingen ekonomisk rapport finns med i protokollet.)

Källa: Västra Götalandsregionen

Artikeltaggar

AlingsåsNU-sjukvårdenSahlgrenska UniversitetssjukhusetSjukhusSjukvårdSkaraborgs sjukhusVårdVård och omsorgVästra GötalandsregionenÅtgärder

Så här jobbar PD med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.