Åmål har i grunden gott om pittoreska stråk och byggnader, men skötseln lämnar emellanåt en del att önska.
För att lyfta vikten av en attraktiv stadskärna kallade kommunen nyligen fastighetsägarna till möte.
– Vi hoppas kunna följa upp och se hur det utvecklas, säger samhällsbyggnadschef Björn Wennerström.
Den unikt välbevarade 1700-talsbebyggelsen kring Plantaget står dessvärre i kontrast till flera av sekelskifteshusen längs stadens shoppingstråk. Medan de förra vårdas ömt av sina ägare, håller andra bokstavligt på att vittra sönder.
Kommunen har noterat detta och gör nu vad den kan för att utjämna skillnaden i positiv riktning. Avstamp skedde på torsdagen vid lunch, då ett möte hölls med fastighetsägarna på stadshotellet.
– Tyvärr är det ofta så att de vi verkligen skulle vilja nå inte är här, sa initiativtagaren Björn Wennerström, samhällsbyggnadschef.
Samtidigt gladdes han åt uppslutningen, totalt närmare 30 personer hörsammade inbjudan. En hyfsad skara med tanke på tidpunkten.
– Vi hoppas kunna följa upp och se hur det här utvecklas, sa Wennerström.
Blandad skötsel
Värdskapet delades med intresseorganisationen Fastighetsägarna, som i våra trakter företräds av Göran Magnusson.
Hur ser du på skötseln av centrumbebyggelsen?
– Det är blandat. Tittar man framförallt uppåt längs Kungsgatan lämnas en del att önska. Även på Torggatan.
Skapar vi mötesplatser där folk dröjer sig kvar, då tar också handeln fart.
Mest kritik riktas för närvarande mot ägarna till Karlströmska huset. Kommunen tvingade ifjol fram byggställningar längs fasaden, så att förbipasserande inte ska behöva riskera få puts eller tegelstenar i huvudet. Ställningarna står fortfarande kvar.
Ägarna å sin sida motiverar avsaknaden av underhåll med att kostnaden skulle bli för hög i förhållande till hyresintäkten.
– Jag har ingen förståelse för det längre, säger Björn Wennerström. Huset har inte stått tomt i alla tider. Det har alltid kommit in pengar, men de har inte gått till underhåll. Är det nu så att de inte har råd, varför sålde de inte huset tidigare? Det har funnits spekulanter.
Ägarna till Karlströmska huset var inte närvarande på Stadt. Inte heller Åmåls störste privata hyresvärd, Två Stenar, fanns representerad.
Trivsel skapar handel
Mötet toppades av fem korta föredrag. Petra Ohldin Lampinen, näringspolitiskt ansvarig för Fastighetsägarna, inledde och visade på goda exempel där stadsmiljöer fått ett lyft efter gemensamma ansträngningar från det offentliga och näringslivet.
Samtidigt poängterade hon att det inte finns några genvägar till framgång.
– Det är viktigt att utgå från ortens egen identitet. Man kan aldrig kopiera, sa Petra Ohldin Lampinen.
Och:
– Skapar vi mötesplatser där folk dröjer sig kvar, då tar också handeln fart.
Finns ett mervärde
Kulturmiljöns betydelse för en attraktiv stadskärna lyftes av antikvarierna Lars Bergström och Marie Odenbring Widmark. Välvårdade gamla byggnader kan ha både konkreta ekonomiska förtjänster och ett värde i att bara vara, som naturen.
För den sakens skull behöver fastighetsägare inte drabbas av handlingsförlamning, om de ställs inför renovering, anpassning och ändring.
– Ibland framställs bevarande och brukande som en motsats, men det är inte alls så vi tänker, sa Lars Bergström.
Våra historiska byggnader är också avgörande för omställningen till ett hållbart samhällsbygge. Det är inte hållbart att riva och bygga nytt. Det finns både ekonomiska och ekologiska skäl att ta tillvara på det befintliga.
Undersökning visar att 63 procent av svenskarna kan tänka sig att betala mer för att hyra eller äga en historisk byggnad. Det visar på ett tydligt mervärde, menar Marie Odenbring Widmark:
– Våra historiska byggnader är också avgörande för omställningen till ett hållbart samhällsbygge. Det är inte hållbart att riva och bygga nytt. Det finns både ekonomiska och ekologiska skäl att ta tillvara på det befintliga.
Antikvarierna uppmanade även fastighetsägarna att höra av sig om de behöver vägledning.
Inte bara byggnader
Plan- och bygglovsingenjör Frida Roth redogjorde kortfattat för plan- och bygglagen medan Agneta Henriksson, kundansvarig på Fastighetsägarna i Göteborg, pratade egenkontroll.
Sist ut var avgående kulturchef Sara Vogel Rödin, som inflikade att en attraktiv stadskärna inte bara handlar om byggnader, utan även människor och kultur. Detta genomsyrar också förslaget till ny kulturplan.
– Vi vill inrätta en offentlig miljögrupp som jobbar tvärsektoriellt. Min dröm är att även gatuenheten ska väga in kulturen när den gör något i den offentliga miljön. Vi är för små var för sig att göra saker på egen hand, sa Sara Vogel Rödin.