Åmåls kommun har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Men omvårdnaden kan det vara lite si och så med. För att råda bot på problemet föreslår Miljöpartiet att kommunen tar en mer aktiv ledarroll.
En ny kulturbyggnadspolicy. Det är i grunden vad Miljöpartiet efterfrågar. Förslaget lades fram som motion vid tisdagens kommunfullmäktigemöte.
– Att den kommer precis nu finns det flera orsaker till, säegr Lotta Robertsson Harén (MP), och framhöll särskilt turerna kring vita huset i Fengersfors.
Antikvarien menade att huset hade vissa kulturhistoriska värden och det fanns lokala krafter som ville ta över ägarskapet, för ortsbornas räkning. Ändå valde kommunen att gå vidare med sin rivningsplan.
– Handlingen kommunicerade att kommunen inte ser något värde i sig i att bevara gamla byggnader, säger Lotta Robertsson Harén.
Individuellt anpassat
Miljöpartiet yrkar på att kommunstyrelseförvaltningen i samråd med andra berörda förvaltningar identifierar våra kulturhistoriska byggnader och säkrar deras kulturhistoriska värde långsiktigt.
För att komma dit föreslås att förvaltningarna tillsammans skapar rutiner där antikvariska hänsyn anpassat till varje enskilt hus på listan är vägledande.
”Vi yrkar dessutom på att ett särskilt ägardirektiv ges till fastighetsbolaget [läs: Åkab] att de aktivt ska medverka i utvecklingen av Åmåls kommun där fastigheter med kulturhistoriskt värde används som ett av kommunens strategiska verktyg inom fastighetsområdet”, tillägger Miljöpartiet.
Partiet argumenterar att om inte annat är det ur hållbarhetsperspektiv vettigare att värna om det som finns än att bygga nytt, då byggbranschen svarar för en stor del av Sveriges avfall.
– Det finns fastigheter och områden som har ett värde bara av att de finns, säger Lotta Robertsson Harén.
Kommunfullmäktige skickade motionen till beredning.