Självförsörjning och beredskap har fått ökad aktualitet och i Fengersfors–Fröskog pågår ett projekt för att få människor lokalt att odla sin egen mat.
Nyligen var trädgårdsmästaren Annelie Engkvist inbjuden som inspiratör. I ett experiment samodlade hon 90 grödor på 160 kvadratmeter. Det gav 346 kilo mat, vilket i stort sett räckte till två vuxna i ett helt år.
Att öka graden av självförsörjning i Sverige, nationellt, regionalt, lokalt och på individnivå, är ett ämne som av olika orsaker fått allt mer aktualitet. Projektet ”Hållbara matsystem Fengersfors Fröskog” vill under 2023 lyfta denna fråga i lokalsamhället, undersöka behov och möjligheter och genomföra konkreta åtgärder som steg på vägen.
Kriget i Ukraina, brist på beredskapslager, stigande priser på livsmedel, el och bränsle har parallellt med tankar kring hållbarhet, sund mat, klimat och miljö gjort att frågan om självförsörjningsgraden i Sverige har fått ökad uppmärksamhet.
I Fengersfors har en grupp fått regionalt stöd för projektet ”Hållbara matsystem Fengersfors Fröskog”. Som kontaktpersoner i styrgruppen finns David Ekelund, Vera Telemo och Lise Wichmann Hansen. Projektet sträcker sig till den 31 december 2023 och har fått 50 000 kr i stöd från Västra Götalandsregionen.
– Vi behöver få till en hållbar livsmedelsförsörjning globalt och i hela samhället. Men man får tänka ”gräv där du står” och vi bor ju här i Fengersfors. Vad kan vi göra här för att öka självförsörjningen? säger David Ekelund.
På temat självförsörjning, beredskap och ”preppning” säger han:
– Det är bra att vara be-redd istället för rädd.
Jag räknade arbetsinsatsen till 6,5 timmar i veckan. Det blir en friskvårdstimme om dagen för årlig mat i magen – för två.
I målen för projektet står att man ska identifiera behov och hinder för ökad självförsörjning av mat lokalt i bygden, att man vill peka ut möjliga insatsområden, samt att börja agera. Målet är att minst en – men gärna fler – konkreta åtgärder ska utföras innan året är slut.
Det regionala stödet kan bland annat användas till föreläsningar och andra aktiviteter för inspiration.
I slutet av april var trädgårdsmästaren Annelie Engkvist, Grobo köksträdgård i Gräsmark inbjuden som odlingsinspiratör.
Inför ett 20-tal intresserade i Fengersfors fritidslokaler höll hon ett föredrag om sina experiment kring husbehovsodling, ”Mätt på en plätt” i Rottneros park 2018 och 2020. Hon undersökte då bland annat hur mycket yta som behövdes för att odla för en person ett år. I sitt experiment 2020 samodlade hon 90 olika sorters växter och grödor. På 160 kvadratmeter fick hon med ekologisk odling ut 346 kilo mat, vilket i stort sett räckte till två vuxna i ett helt år.
– Jag räknade arbetsinsatsen till 6,5 timmar i veckan. Det blir en friskvårdstimme om dagen för årlig mat i magen – för två, säger Annelie Engkvist
Annelie Engkvist vill väcka frågor om livsmedelsförsörjning. Oavsett skala på odlandet så vill hon inspirera fler att odla och att odla mer hållbart. Hon framhåller växelbrukets och samplanteringens olika fördelar för jorden, grödorna och den yta som behövs och blandar gärna in blommor i köksträdgården – för skönhet och för nytta genom samverkan.
– Linnétagetes fungerar mycket bra tillsammans med kål eftersom tagetesen drar till sig insekter som annars skulle äta upp kålen, säger hon.
Hon ser husbehovsodlandet även som ett livstilsval.
– Kanske kan man gå ner lite i tid på sitt jobb, odla sin mat och slippa att stå i kö i affären när man är trött efter jobbet och kanske köper något snabbt, som varken är billigt eller näringsrikt, säger Annelie Engkvist.
Men ett sådant livsstilsval är självklart inte möjligt för alla av olika orsaker. Tid, ork och brist på utrymme och kunskap kan också vara hinder på vägen för att komma igång, även för den som är intresserad av att börja odla sin mat och bli mer självförsörjande.
Som en del av projektet ”Hållbara matsystem Fengersfors-Fröskog” har en digital enkät gjorts riktad till hushållen med frågor kring självförsörjningsgrad, varför det eventuellt är viktigt och vilka hinder som finns. I slutet av april hade ännu bara 33 svar kommit in, men arbetet med att få ut enkäten och att få in ett representativt antal svar kommer att fortsätta på olika sätt. Kanske genom att knacka dörr eller att finnas på plats vid lanthandeln i Fengersfors och prata med folk.
– Vi har hela året på oss att få att samla in information och vi kommer att finnas med och synas på matmässan Glupsk på Dalsland, säger David Ekelund.
Även om enkäten är långtifrån fullständig än, kan svaren leda till diskussion och förslag på konkreta åtgärder. Exempelvis sticker ”brist på lagringsutrymme” ut bland de hinder som anges.
– Att inventera och restaurera gamla jordkällare tillhör det vi har pratat om, säger Vera Telemo, som jobbar med sammanställning av enkäten.
Men projektet handlar inte bara om möjligheterna kring odling och självhushåll utan om frågor som värderingar, regler, lagar och logistik. Här finns också ambitionen att kartlägga lokala matproducenter och stärka samarbetet både mellan dessa och lokalsamhället och sinsemellan.
– Vilka matproducenter finns och vad saknar vi? säger Vera Telemo.
Huvudman för projektet är Tillsammansodlingen Fengersfors-Fröskog ett odlingskollektiv som är inne på tionde året även om medlemmarna har bytts ut till och från. Att odla tillsammans kan vara positivt på flera sätt och underlätta för att komma igång.
– Vi har inga egna odlingslotter utan vi odlar och planerar gemensamt. Det ger mycket glädje och vi drar nytta av varandras kunskaper och tankar, säger David Ekelund.
Lise Wichmann Hansen är en van odlare och hon tror på kombinationen av att göra saker själv och tillsammans. Hon lyfter också vikten av möten med människor för att nå ut och för att vidga nätverket till mer än bara eldsjälarna.
– Jag tror mycket på att möta människor och att våga prata med grannar och fler personer än de man redan känner, säger Lise Wichmann Hansen.
I samband med föreläsningen ledde Vera Telemo en workshop där 16 personer deltog. Fyra grupper med fyra personer i varje diskuterade idéer om hur ett helt självförsörjande Fengersfors-Fröskog skulle kunna se ut om 20–25 år. Framtidsvisionerna skulle sedan brytas ner i konkreta steg som skulle kunna ta redan inom de närmsta veckorna för att nå visionen.
Mycket som diskuterades handlade om utbudet kontra bygdens behov, om möjlighet till gemensamma resurser och att kunna ha utbyte av varandra. Även behovet av kunskap och möjlighet till förädling återkom, till exempel kunna ta fram yoghurt och ost och ha tillgång till slakteri och musteri.
Några av många saker som kom upp är:
• Odla i trädgårdar, anlägga fruktträd och riva upp gräsmattor. Låna ut mark som inte används, till både odling och djurhållning.
• Att kunna ha en matmarknad vid lanthandeln där små producenter och privatpersoner kan lämna in sitt överskott på frukt och grönsaker. Samordning med lanthandeln. Byteshandel.
• Kryddodling. Nötter. Biodling. Höns, kalkoner, får, getter. Hur mycket spannmål behöver man odla för ett år?
• Utveckla vattenkraften och anlägga fler solceller. Större andelsväxthus. Gemensam kompost. Gemensam biogasanläggning. Kooperativ djurhållning. Inventera resurserna.
• Använda fiskodlingens avfall till gödning
• Fröodling, fröbyte, fröbibliotek, fröbank, plantbyte, växtmarknad.
• Inventera jordkällare, kurs i restaurering av jordkällare, beredskapslager lokalt.
• Hur gör man en ”no-dig-bädd”/hügelbädd?
• Biokolsfest med grillning (använda kolet till gödning)