Trots en positiv syn på framtiden är läget fortsatt oroligt för de lokala lantbrukarna Johan Larsson, Gustav Bäckström och Christoffer Seleskog. En osäker marknad och konsumenter som väljer bort svenska produkter är ett par av orsakerna.
I fjol höjdes priserna på konstgödsel och foder vilket skapade oro hos bönderna. Christoffer Seleskog, grisproducent på Tollebols gård, fick dessutom minska antalet grisar för att ha råd med fodret. Nu har priserna halverats sedan dess och det är svårt för lantbrukarna att förhålla sig till de svängande kostnaderna.
– Man lyssnar på rekommendationer men det är svårt att träffa rätt. Det blir så mycket pengar det handlar om i slutändan, säger Christoffer Seleskog.
Gustav Bäckström, mjölkbonde på Björkils gård, säger att läget tidigare varit mer stabilt, och att bönderna nu får effektivisera hela tiden för att hänga med. Samtidigt tycker han att fjolåret var ett kanonår på grund av höjda priser på mjölk och kött. Däremot har prisökningen medfört en minskad konsumtion av svenska produkter.
– Det som är mest oroväckande är att konsumenten slutar köpa svenskt. De slutar köpa premiumvaror och väljer istället det billigaste som går att hitta i affären, och det klarar vi inte av att producera, säger Gustav Bäckström.
Osäker import
Johan Larsson, köttbonde i Kingebol och ordförande i Åmåls lokalavdelning för LRF, betonar vikten av att öka Sveriges självförsörjningsgrad, som i dag ligger på 50 procent.
– Om det skulle bli något krig eller vad som helst – vi behöver bara öka självförsörjningsgraden egentligen och självproducera mer, säger Johan Larsson.
– Det blir ett problem i längden om man förlitar sig på importerat. Kommer det någon kris i till exempel Kina och de måste importera, då betalar Kina mycket bättre än vad vi kan göra. Rätt som det är står vi utan både svenskt och importerat livsmedel, säger Christoffer Seleskog.
Det är mycket dyrare att producera maten i Sverige än vad det är i andra länder, och därför vill lantbrukarna se en förändring. De säger att svenska bönder borde få producera på samma villkor som resten av EU.
– Man ska anpassa sig till väldigt mycket regler som gör att produktionen blir dyrare, men man ska inte få något mer betalt för det. Det blir svårt, säger Christoffer Seleskog.
Efter regeringsskiftet i fjol finns det hopp att livsmedelsstrategin som Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna talat om i flera år ska komma igång, menar de. Strategin ska bidra till att potentialen för hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut, så att en ökad och hållbar produktion ger konsumenter bättre förutsättningar att göra medvetna val. Det ansvariga statsrådet är landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) som uttalat sig positivt om det svenska lantbruket.
– Han har försvarat köttkonsumtionen och den biologiska mångfalden, men de har inte gjort något konkret än, säger Gustav Bäckström.