Elisabeth Hidén från Botilsäter är sedan en vecka tillbaka vice ordförande för CEJA Young Farmers.
– Vi vill skapa så bra förutsättningar som möjligt för Europas nya generation lantbrukare.
CEJA Young Farmers är en paraplyorganisation för ungdomsorganisationer inom lantbruk i Europa. Hidén är sedan fem år tillbaka förtroendevald i LRF ungdoms riksstyrelse och för en vecka sedan invaldes hon till positionen som vice ordförande i CEJA. Första mötet med den nya styrelsen hölls i tisdags.
– Vårt uppdrag är att diskutera fram gemensamma ställningstaganden för oss unga bönder och föra fram dem i politiken. Det är väldigt hedrande att få ett sånt förtroende av medlemmarna, säger Elisabeth Hidén.
En liten skara
Elisabeth Hidén är 27 år och är också ordförande i LRF ungdom sedan fyra år tillbaka. I LRF ungdom går åldersgränsen vid 36 och i CEJA 40. Det kan tyckas vara gammalt jämfört med andra ungdomsorganisationer, men medelåldern bland lantbrukare är hög och det är också vid 40 år som EU har satt gränsen för att få tal del av särskilda stöd för unga lantbrukare. Även om CEJA representerar cirka två miljoner unga bönder, är det en minoritet av hela yrkeskåren.
– Det är bara elva procent av bönderna inom EU som är under 40 år – och endast tre procent av dem är kvinnor.
En fråga som Elisabeth Hidén brinner särskilt för, är den om hur yrkeskåren ska leva vidare i framtiden. Så länge som människan behöver äta, kommer vi att behöva livsmedelsproducenter. Men medelåldern i branschen är som sagt hög i hela Europa, och det förs många diskussioner om hur man kan underlätta för en ny generation att ta över. Det handlar inte i första hand om bristande intresse, utan framför allt ekonomiska svårigheter.
Dyrt att köpa gård
– Det är väldigt dyrt att köpa gård, och arbetet ger små vinstmarginaler. Det är i princip omöjligt i dag att bli lantbrukare om du inte redan har en gård i släkten. Det är en viktig fråga hur man kan möjliggöra yrkesvalet för fler, genom till exempel arrende av gårdar som man köper in sig i på sikt.
”Fantastiskt nätverk”
Elisabeth Hidén är uppväxt i Botilsäter och med både slaktsvin, skogsbruk och spannmålsodling. Numera bor hon i Hjo, där hon driver mjölkgård tillsammans med sin man. Som styrelsemedlem i CEJA får hon träffa lantbrukare från hela Europa och med helt olika sorters verksamheter – från det riktigt småskaliga till större gårdar.
– Vi har allt från gris- och mjölkbönder till skogsbrukare och producenter av olivolja och vin. Det är ett fantastiskt nätverk att ha och så intressanta utbyten av kunskap och erfarenhet.
Med kunskap bygger man broar och slår hål på myter.
– Inom EU finns till exempel mycket missförstånd kring hur vi driver skogsbruk i Norden. Många verkar tro att slutar vi bara bruka skogen löser vi klimatfrågan. Så enkelt är det naturligtvis inte, men kommer man från ett land nästan helt utan skog kan det såklart vara svårt att förstå den typen skogsbruk.
På samma sätt får vi i skogsbruksland vara ödmjuka inför andra länders verklighet och förutsättningar.
– Man kan bli upprörd över att någon har skjutit en tiger i Indien, men det hade nog vi också gjort om den kommit in på vår mark och rivit våra boskap eller dödat människor. Sen kan man såklart alltid utveckla metoder och tillvägagångssätt, och vara lyhörd inför ny forskning.
Något som säkert kommer att stå på agendan i någon form på nästa styrelsemöte.
– Vi vill skapa så bra förutsättningar som möjligt för Europas nya generation lantbrukare, och det är en väldigt spännande tid att göra det i, säger Elisabeth.