Årets bluesfest avslutades med stil på söndagen. Rita Engedalen och Miriam Mandipira var båda i strålande form.
Köerna sträckte ut sig i parken innan det var dags för insläpp, en lång med alla som hade förköpsbiljetter och en kort där de som köpte biljett på plats stod.
Rita Engedalen satte tonen direkt i Gamla kyrkan med mäktig a cappella-sång. Även med ett par hundra åskådare på plats och nästan fullt i stolsraderna blev det en intim och nära stämning när de akustiska gitarrerna tog vid.
Men känsloläget skulle hinna ändra sig flera gånger om. Det blev en del gospel, men också blues, rock, jazz och folkmusik.
– Det är tillåtet i dag att shaka, sa Rita Engedalen och fick upp publiken på benen.
Såväl Rita Engedalen som Miriam Mandipira stod för starka sånginsatser, oavsett genre. Det var magiskt, milt, mäktigt och medryckande om vartannat. Och emellanåt känslosamt. Förutom sin egen musik bjöd artisterna på såväl Janis Joplin som Etta James och Miriam Makeba.
Rita Engedalen är väletablerad i bluesen och har varit i Åmål flera gånger och har vänner här, inte minst Dan Magnusson som skötte trummorna på båda hennes spelningar under festivalen.
– Det jag värdesätter med Åmåls bluesförening är att de håller på bluesen och gospeln. Det är viktigt, säger hon.
Rita Engedalen uppmanade åskådarna att tänka på dem som inte längre är med, Jenny Bohman, Sven Zetterberg och Kristin Berglund, lyssna på dem och på så sätt låta deras musik leva kvar.
Hon och Morten Omlid bjöd på en urpremiär med ”Let’s go down and pray”, som finns med på senaste albumet men som de inte framfört live tidigare. Miriam Mandipira som stod för andra akten av konserten gav sedan ett smakprov från skivan som kommer ut först i september.
Miriam Mandipira var i Åmål 2014 och konstaterar att mycket hänt med hennes musik sedan dess. Hon var stolt över att hennes ”danska bröder” i The soul family nu sjunger med på Shona, ett av de stora språken i Zimbabwe, och de avslutade med Danmarks rocklegendar Kim Larsen. De tog en selfie på scenen med publiken och tackade för all kärlek.
– Det är ni som gör att vi får stå här och låtsas att vi är rockstjärnor.