Hoppa till huvudinnehållet

Så ska Karl-Johan få en fossilfri gård: ”Vill inte bli ett offer”

Publicerad:
Viktoria och Karl-Johan Kullander med en av gårdens alla smågrisar.
Viktoria och Karl-Johan Kullander med en av gårdens alla smågrisar. Foto: Linnéa Tammeras

Smågrisproducenten Karl-Johan Kullander vill resa bakåt i tiden. Han kallar den fossila eran en quick fix och siktar nu på en helt fossilfri gård.

– Då kommer vi dit gården var för hundra år sedan.

Karl-Johan Kullanders dotter Viktoria tar upp en runt veckogammal griskulting. Det är den här grisen – och väldigt många fler – som är grunden för Åhs säteri på Värmlandsnäs.

För ett år sedan besökte media och riksdagsledamoten Daniel Bäckström (C) gården.

– Då sa jag att nu är ni på Säffles största smågrisproduktion och minsta smågrisproduktion. Vi är ensamma, säger Karl-Johan Kullander.

Företaget har ett tiotal anställda. Själv tänker han inte kasta in handduken, trots inflation och att en ladugård brann ner till grunden i fjol. Och trots ett klimat som förändras i takt med människans utsläpp.

– Jag vill inte ställa mig i ett hörn och bli ett offer.

Efter branden på gården: ”Lika bra att vara lugn för det värsta är ju kvar”
En av gårdens alla smågrisar. När bilden togs var den runt en vecka gammal.
En av gårdens alla smågrisar. När bilden togs var den runt en vecka gammal. Foto: Linnéa Tammeras

Han är en av de lantbrukare som drabbades hårt under torkan för fem år sedan. Och torkan i början av sommaren gör att spannmålsskörden i år blir knappt normal.

Lantbruket påverkas av ett förändrat klimat, men det bidrar också till utsläppen. Inte minst genom djuren, men också genom exempelvis bränslen och annat.

Karl-Johan Kullander har sitt mål klart för sig, han vill sluta cirkeln på gården. Efter flera investeringar för att sänka utsläppen står en biogasanläggning näst på tur, bara den nedbrunna byggnadens ersättare blir färdig.

”Jag vill inte ställa mig i ett hörn och bli ett offer”, säger Karl-Johan Kullander om svårigheterna med hög inflation, en brand på gården och ett förändrat klimat.
”Jag vill inte ställa mig i ett hörn och bli ett offer”, säger Karl-Johan Kullander om svårigheterna med hög inflation, en brand på gården och ett förändrat klimat. Foto: Linnéa Tammeras

”Mindre, men bättre”

I dag bygger jordbruket, i Sverige och andra länder, på att både föda upp djur och odla växter.

– Du skulle kunna ha ett jordbruk utan köttproduktion teoretiskt sett, men om folk i Sverige fortfarande äter kött måste man ta köttet någon annanstans ifrån, säger Per Bodin, miljömålssamordnare för begränsad klimatpåverkan på Jordbruksverket.

Här finns också betesmarker, som är svåra att odla på och som många vilda arter är beroende av.

Samtidigt måste utsläppen även från världens jordbruk ner för att begränsa skadorna av ett förändrat klimat. Eftersom kött generellt ger större utsläpp än vegetabilier minskar utsläppen om vi äter mindre av det.

Per Bodin, miljömålssamordnare för begränsad klimatpåverkan på Jordbruksverket, säger att en möjlig hållning för konsumenter är ”mindre, men bättre” när det gäller kött.
Per Bodin, miljömålssamordnare för begränsad klimatpåverkan på Jordbruksverket, säger att en möjlig hållning för konsumenter är ”mindre, men bättre” när det gäller kött. Foto: Jordbruksverket

Sedan 2016 äter svenskar allt mindre kött, enligt Jordbruksverket . Däremot är en allt större del av det kött vi äter producerat i Sverige.

– En ganska vanlig slogan är att man ska äta mindre, men bättre. Då tänker man som svensk köttproducent att svenskt är bättre och det är på många vis bättre än det vi importerar, så det är väl en rimlig slutsats.

Till exempel när det gäller djurvälfärd och användning av antibiotika ligger Sverige bättre till än många andra länder.

Fast vad vi äter beror lite på var vi befinner oss, enligt Per Bodin.

– När vi går till en butik och köper kött så köper vi svenskt, men när man går på restaurang frågar man inte om köttet är svenskt.

Ofta, säger han, finns det importerade köttet i restaurangbranschen.

Utsläpp från jordbruket

År 2021 släppte det svenska jordbruket ut 10,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. I siffran ingår biogena utsläpp främst från jordar, men inte utsläpp som jordbruket orsakar utanför Sveriges gränser.

Störst utsläpp kommer från så kallade organogena jordar. Det mest effektiva sättet att minska utsläppen därifrån är att återställa dem till våtmarker och ta dem ur produktion.

Näst störst utsläpp kommer från djurens matsmältning. Tillsatser i fodret, bättre djurhälsa och effektivare uppfödning kan minska utsläppen med ungefär hälften, i bästa fall.

De största fossila utsläppen kommer från arbetsmaskiner och lokaler.

Som en jämförelse kan nämnas att de totala fossila utsläppen och utsläppen av metan från idisslare i Sverige 2022 var 45,2 miljoner.

Källa: Jordbruksverket och Naturvårdsverket

”I tiden”

– Det är bara att försöka driva sitt företag så att det är med i tiden. Ekonomi och koldioxidutsläpp går hand i hand. Sparar du på dieselförbrukningen så framtidssäkrar du din bransch, säger Karl-Johan Kullander på Åhs säteri.

Flera gånger har han sökt – och fått – statliga pengar för olika miljöinvesteringar. Exempelvis till en eldriven hjullastare och för att byta ut en fossildriven panna till en flispanna. På gården finns solceller.

Han får också stöd för en biogasanläggning, men där pågår tillståndsprocessen fortfarande.

Samtidigt försöker han utveckla arbetsmetoderna hela tiden.

– En måste ha sin jord i god hävd. Det måste vara kalkat och dränerat. Det ger en bra skörd ett bra år och en något så när skörd även ett torrår.

Att ha lager är också viktigt – och att satsa på olika grödor.

– Så att man inte satsar allt på ett kort utan har höstgrödor och vårgrödor och olika grödor.

Solcellerna ger ett rejält eltillskott under den ljusaste tiden på året.

– Under sommarmånaderna är vi i princip självförsörjande över dygnet. Vi får köpa el på natten och så överproducerar vi lite på dagen.

Solceller står för en del av gårdens el.
Solceller står för en del av gårdens el. Foto: Linnéa Tammeras

Behöver buffertar

Längre perioder av torka och längre perioder med regn. Det märker lantbrukarna i länet av enligt Erik Forsberg, ordförande för Lantbrukarnas riksförbund, LRF, i Värmland.

– Vi behöver kunna bygga buffertar, både ekonomiskt, men även när det gäller foder, säger han.

Högre lönsamhet behövs för att klara investeringarna som framtidens klimat kräver, anser han.

Försommarens torka i år har redan satt spår. Värst är det för dem med grödor som såddes i våras och vars kortare rötter inte har så lätt att klara torrt väder. Den första skörden av vall blev också sämre än vanligt, men kommande skördar kan bli bättre.

”Vi driver på politiskt så att vi ska få långsiktiga spelregler, men även investeringsstöd”, säger Erik Forsberg, ordförande för LRF i Värmland.
”Vi driver på politiskt så att vi ska få långsiktiga spelregler, men även investeringsstöd”, säger Erik Forsberg, ordförande för LRF i Värmland. Foto: Tommy Pedersen

Vad gör ni för att hjälpa era medlemmar att ställa om?

– Vi driver på politiskt så att vi ska få långsiktiga spelregler, men även investeringsstöd.

Att bygga fler biogasanläggningar ser han som det snabbaste sättet, både att få ner de fossila utsläppen och göra lantbrukarna mindre beroende av importerat bränsle.

– Sedan är det solceller och bioenergi. Det kommer fliseldade pannor, som kan värma våra gårdar eller driva spannmålstorkar och ersätta fossil olja och samtidigt ge el.

Siktar på biogas

Nästa stora steg för Karl-Johan Kullander är en biogasanläggning. Råvaran är gödslet från djuren. I dag används det till gödning på åkrarna.

Men i framtiden ska det räcka till ännu mer.

– Vi ska placera anläggningen vid smågrisproduktionen, för där har vi behov av golvvärme. Man måste kunna nyttja spillvärmen.

Biogasen ska också ge el och så småningom kanske bränsle. Den kommer att minska behovet av biobränsle, som då kan säljas vidare.

Åhs säteri driver smågrisproduktion.
Åhs säteri driver smågrisproduktion. Foto: Linnéa Tammeras

Målet är att all el och allt bränsle som behövs ska kunna produceras av jord, skog och djur som hör till gården.

Hur långt bort är det?

– Med biogasen kommer en ett bra steg. Då kanske vi är fem år bort.

På sätt och vis handlar det om att ta gården tillbaka till vad den var för över hundra år sedan.

– Drog inte människorna till Amerika så drog de till industrierna och nu ska knappt en procent av befolkningen förse Sverige med mat. I den mekaniseringsresan var diesel och bensin en quick fix, men nu ska vi tillbaka dit vi var i princip.

Han säger att i dag finns också teknik för att framställa sin egen konstgödsel och slippa att vara beroende av import från länder som Ryssland.

Bonden Karl-Johan Kullander på Värmlandsnäs fortsätter sin gröna omställning.
Bonden Karl-Johan Kullander på Värmlandsnäs fortsätter sin gröna omställning. Foto: Linnéa Tammeras

De investeringar han har gjort de senaste åren har sparat in ”åtskilliga kubik diesel”, även om produktionen har växt. De statliga pengarna har varit till stor nytta, säger han.

– Investeringsstöden har gjort att man har kunnat prioritera dem. Andra saker hade blivit prioriterade annars.

”I ... mekaniseringsresan var diesel och bensin en quick fix, men nu ska vi tillbaka dit vi var i princip.”
Karl-Johan Kullander

Den senaste tidens höga energipriser har också gjort att investeringarna lönar sig snabbare.

– Investerar jag i solceller så vet jag vad det kostar, det är den här fluktuationen man får bort.

Mindre utsläpp från djuren

Det går att minska utsläppen från djuren i jordbruket. Idisslande djur, som kor, släpper ut metan. Att ge dem särskilda tillsatser kan få ner utsläppen.

– Det är ganska intressant och finns på marknaden, men man vet ju inte riktigt effekten på lång tid. Om vi minskar utsläppen av metan per ko, men samtidigt minskar produktionen så har vi inte vunnit någonting, säger Per Bodin på Jordbruksverket.

Metan

Metan är en kraftfullare växthusgas än koldioxid, men den försvinner snabbare ur atmosfären.

Halten av metan i atmosfären har mer än fördubblats de senaste hundra åren.

Gasen läcker ut när fossila bränslen utvinns och transporteras, men även idisslande djur avger metan. Risodlingar och avfallsdeponier ger också ifrån sig metan.

Källor: Naturvårdsverket och SMHI

Det pågår också projekt som innebär att metanet fångas in i stallarna, innan det når atmosfären. Inom fem-tio år bedömer han att tekniken skulle kunna vara tillgänglig på marknaden.

– Men det fungerar ju inte när djuren går ute på bete.

Han säger att en annan aspekt av klimatförändringarna handlar om att Sverige kommer att klara sig bättre än andra delar av världen.

– Även om vi kommer och få torkor så är det inget i jämförelse med södra Europa. Det finns en anledning att satsa på svensk livsmedelsproduktion för både nationell, men även global livsmedelsförsörjning.

”Två tankar i huvudet”

LRF driver inte bara på för att ställa om jordbruket. Den senaste tidens inflation har slagt hårt mot många medlemmar och det gör att organisationen välkomnar både en tillfällig minskning av skatten på diesel och minskad inblandning av biobränslen i dieseln – så länge det innebär att priset går ner.

Hur går det ihop med att ni vill ställa om?

– Man måste klara att ha två tankar i huvudet samtidigt. En är den kortsiktiga, att vi klarar lönsamheten i våra företag. Har vi en dieselkostnad som är högre än våra grannländer flyttar vi produktionen utomlands. Sverige har en låg självförsörjningsgrad jämfört med andra länder och det gör oss sårbara.

Borde ni ha börjat driva klimatfrågan hårdare och tidigare?

– Vi har drivit den länge för att visa vad vi kan erbjuda i vår bransch. Vi kan stå för en stor del av lösningen på klimatproblemen, men det är klart att det kostar samhället och någon behöver betala.

LRF har också varit med om att ta fram en färdplan för ett fossilfritt jordbruk till 2030.

Tror du att ni klarar att bli fossilfria till 2030?

– Ja, om vi får förutsättningarna. Men det kräver hjälp från politiker.

Han säger att även konsumenterna har en roll att spela genom att vara beredd att betala lite mer för produkter som är svenska och producerade med större hänsyn till natur och miljö.

– Mycket hänger på att konsumenterna värderar det.

Eldriven – och tyst

Karl-Johan Kullanders son Evald kommer körande med den eldrivna hjullastaren i solskenet.

– Det är helt underbart att maskinen är tyst. Och så blir det ju inga avgaser, säger han.

Evald Kullander gillar att den eldrivna hjullastaren går tyst.
Evald Kullander gillar att den eldrivna hjullastaren går tyst. Foto: Linnéa Tammeras

Efter tre-fyra timmars intensivt jobb behöver lastaren laddas.

– En kör med glädje mer när solen lyser på dagen. Vi har solceller, det tänker en faktiskt på.

Karl-Johan Kullander fortsätter sikta mot sin vision för gården. Men ett jordbruk utan djur har han svårt att tänka sig, även om djuren är den största utsläppskällan.

Evald och Karl-Johan Kullander ser fördelar med att komma bort från fossila bränslen.
Evald och Karl-Johan Kullander ser fördelar med att komma bort från fossila bränslen. Foto: Linnéa Tammeras

– Vi skulle inte kunna ha det här kretsloppet internt med växtnäring och så, det skulle vi inte klara. Jag skulle inte kunna skapa det här lilla samhället som går runt då.

Han säger:

– Vi har tagit fram livsmedel till svenskar på den här gården i tusen år. Det är inte folk som ställer sig och klagar som har varit kvar på de här ställena, utan de gör någonting.

Artikeltaggar

BensinElErik ForsbergJordbruksverketKarl-Johan KullanderKöttLantbrukLRFMiljöNaturvårdsverketSMHIUtsläppVärmlandsnäs

Så här jobbar PD med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.