Den här veckan börjar vi med mamma och pappa. I en språkspaning.
Jag har funderat en del kring vad barn nuförtiden kallar sina föräldrar. Mina egna grabbar har nästan från det de började tala bara använt mitt tilltalsnamn Sune. Och i stort sett alltid kallat sin mamma vid förnamnet Susanne.
Så om mamma Susanne uppmanade något av barnen: ”Ropa på pappa!” Blev det ”Sune, kom!” Och samma sak om det gällde mamma: ”Susanne, kom”.
Lite obegripligt. För egen del vill jag tro det mest berodde på att det inte hemma rådde påfallande auktoritär atmosfär.
Fast hustru Susanne tror jag hellre skulle bli kallad ”mamma”. Som jag har förståelse för. Barn ska kanske ha just en mamma och pappa?
En historisk utvikning visar att ordparen mamma och pappa använts i hundratals år. Fast ”pappa” var inom adel och aristokrati på 1600-talet det som mest användes för fadern. Men så började även allmogen använda ”pappa” och då ändrade man i förnäma kretsar till ”far”.
I sydligaste delarna av Sverige är ”far och mor” fortfarande vanligt. Samma ord kan i andra delar av landet kännas mer stilbelastade och formella.
Stockholmsslangens ”stomma och stabbe” lämnar vi för dagen därhän.
Så noterar vi att Åmålsborna är givmilda. Och vill bidra till att Bluesfesten består. Den insamling som Pia Engdahl drog igång som stöd och uppmuntran, har redan gett blueskassan många sköna tusenlappar.
Förra veckan kastade jag här i spalten fram tanken att inför nästa år lite mer organiserat ge möjlighet för alla som vill ge ett frivilligt stöd till den stadsfest som Bluesen blivit. Sånt kan ske genom någon knapp eller ett band som tecken på att man stöttar arrangemanget. Och bidrar med en femtilapp eller rentav en hundralapp.
Pias insamling tyder på att en sådan vilja finns. Själv är jag inte bluesintresserad men kommer med glädje att vara med.
Så tänkte jag sluta med en riktigt dålig Göteborgshistoria. Inte så lätt. Mycket att välja bland. Men jag tar en med merkantilt ämne.
– Det e la bra det där med att företagsledarna har fallskärmsavtal, tyckte Åssbon.
– Men tänk om inte fallskärmen vecklar ut sig, invände Kal.
– Då finns ju Utvecklingsfonden, replikerade Åssbon.