Skickliga kvinnor dominerar Cirkus Rhodin som under helgen gästar Åmål. PD fick en pratstund med prinsessan själv, Simona Rhodin, efter lördagens bejublade föreställning.
– Bra publik, säger hon.
Bortemot hundra personer som tjuter av skratt, klappar i händerna och unisont drar efter andan till de mest halsbrytande övningarna. Traditionell cirkus går fortfarande hem hos Åmålsborna.
– Det är väldigt stor skillnad på hur publiken tar emot oss nu jämfört med innan coronan. Vi hade två års uppehåll och sedan upplevde vi samma sak som många andra i underhållningsbranschen, hur kul folk tycket det var att komma ut och se annat folk. Det var mycket mer uppskattning för vår konst, och man såg i social media hur besökare uppmanade andra andra att besöka inte bara vår cirkus utan även andra, säger Simona Rhodin, artist och vikarierande ringmaster på Cirkus Rhodin.
Under helgen lördagen och söndagen ger de föreställningar i Åmål. Sedan fortsätter turnén via bland annat Bengtsfors, Bäckefors, Dals Ed och Rostock.
Vad är tjusningen med att uppträda i småorter?
– Grejen är att vi återvänder till alla platser där vi är uppskattade, och det är vi på alla typer av orter, säger Simona Rhodin. Det är inte många cirkusar som åker till småorter, men folk från mindre orter åker inte heller till större städer för att se på cirkus. Vi har valt ett lite mer intimt koncept som passar för många typer av publiker. Jag gillar själv att uppleva artister i en intim miljö, man kommer mycket närmare då.
Höjdare, ringar och vapen
Cirkus Rhodin har denna säsong ett program som domineras av våghalsiga kvinnor. Föreställningen rivstartar med unga trapetsprimadonnan Nynne Hulsig Samuelsen från Danmark och kulminerar efter paus med schweiziska tygflygerskan Yayita Gasser.
Själv frontar Simona Rhodin proffsiga nummer med så väl rockringar som armborst.
Där emellan är hon ringmaster. Ett uppdrag som vid tidigare vilat på hennes mamma, cirkusdirektör Diana Rhodin.
Har du tagit över efter henne?
– Jag avlastar henne denna säsong. Hon har så mycket att göra med bokningar av alla platser vi besökare och annat. Ringmaster är ingenting jag vill vara, jag känner obekväm med att hålla i mikrofon och prata inför folk. Det känns lite som när Åsa Sjöström spelade in filmen ”Den sista cirkusprinsessan” om vår historia. Hon var med oss från och till under fem år och varje gång kameran riktades mot mig kändes det lika awkward.
Så du är fortfarande prinsessa?
– Ja.
Hur ser du på framtiden för cirkuskonsten?
– Den är positiv. Vi utvecklas med tiden och fortsätter att locka besökare. På sistone har vi även blickat tillbaka mer och tagit in mycket influenser av gammaldags, traditionell cirkus. Jag vill fortsätta med det här för alltid. Jag kan aldrig tänka mig ett annat liv, men kanske men kanske blir det någon form av kombination med varieté framöver, under vinterhalvåret. Vi får se.