Konfirmandarbetet, fina körupplevelser och luciatågen är några av de starkaste minnena när kantorn Johanna Friberg nu går vidare efter 22 år i Åmåls församling. En tjänst som stiftsmusiker i Karlstads stift väntar.
– Det känns ändå ganska bra, men det är väldigt svårt att greppa, säger hon.
Musikerparet Friberg, Johanna och maken Dennis, hade inga planer på att bli långvariga när de flyttade till Åmål kring millennieskiftet. Johanna kommer ursprungligen från Gislaved medan Dennis är från Gotland. Utan någon som helst koppling till Åmål var planen att bo här ett par år för att sedan dra vidare.
– Det blev inte riktigt så, det var lite för trevligt i Åmål. Vi kände inte en person när vi flyttade hit men blev väldigt väl omhändertagna, säger Johanna Friberg.
Efter över 20 år som kantor i Åmåls församling, med otaliga körmedlemmar och konfirmander som passerat, är läget annorlunda.
– När man går på stan med vänner utifrån brukar de säga: ”Du hälsar ju på alla”.
Många blir kvar
Att hon varit församlingen trogen en längre tid blev extra tydligt när hon för ett par veckor sedan gjorde sitt sista konfirmationsläger på Stora strand.
– Utöver Lotta Cohén (kyrkoherden) var samtliga ledare på lägret, de heltidsanställda, de halvtidsanställda och de som jobbade i köket mina gamla konfirmander. Då kände jag att något rätt måste ju jag och Annci (Ann-Cathrin Carlsson, församlingspedagog) ändå ha gjort. Det är det som är så coolt att jobba med ungdomar, att se vad som händer, få följa dem en bit och putta dem lite åt något håll.
Efter varje konfirmationskull har hon fått se många av de tidigare konfirmanderna bli kvar i kyrkan, som hjälpledare.
– Kyrkan behövs verkligen i dagens Sverige. På frågan om varför man har stannat som ledare är det är så många som alltid har sagt, genom alla år: ”Att i kyrkan behöver man inte prestera och får komma som man är”.
Rensade fram många minnen
När Johanna Friberg i veckan rensade ur sitt kontor dök många fina minnen upp från hennes 22 år i församlingen. Papper från kantorsutbildningen för 30 år sedan, gamla namnlistor från barnkörer och flera tidigare projekt fanns bland luntorna.
– Jag hittade projekt som jag hade glömt bort att vi har gjort.
Minnen som däremot inte suddas ut i första taget är julgudstjänsterna på SVT, som församlingen fick äran att hålla i för ett par år sedan, och alla luciatågen – starka minnen som dyker upp när hon backar bandet.
– En av sakerna som jag absolut är mest stolt över är luciahögtiderna. Att ha infört det och att det har blivit så bra.
Började med ett vikariat
Tjänstgöringen i Åmåls församling började med att hon hoppade på ett vikariat på organisttjänsten för Hans-Åke Svarfvar 2001. Efter vikariatet fanns det en vakant kantorstjänst i Tösse och Ånimskog, som vid den tiden precis gått upp i Åmåls församling, som hon fick.
Vägen till Åmål och kantorsjobbet gick bland annat via musikhögskolan Ingesund i Arvika och Geijerskolan i Ransäter.
– Jag läste musiklinjen på Ransäter, men det fanns också en kantorsutbildning där. Vi är många som har börjat på musiklinjen och sedan blivit ”smygkantoriserade” och sökt in på kantorslinjen, som jag.
Mycket gospel och konfirmandarbete
Tillsammans med konfirmandarbetet är det gospelkören som varit Johanna Fribergs konstanter under hennes år i Åmåls församling. Hon har lett Worhip Gospel sedan kören startade 2003 och i dag är det många Åmålsbor som förknippar Johanna Friberg med just gospel. Även om hon själv tog initiativet till att starta kören har hon aldrig riktigt känt sig helt hemma i genren.
– Att jag har blivit ”den där som håller på med gospel” känns fortfarande, efter 20 år, konstigt. Hur gick det till, jag är ju klassisk pianist.
Hur som helst är hon väldigt tacksam för åren med kören. Samuel Ljungblad, Tommy Nilsson, Bröderna Rongedahl och Augustifamiljen på Fucking Åmål-konserten i samband med Åmåls 375-årsfirande, är några av artisterna och banden som kören sjungit med genom åren.
– Jag känner mig rätt färdig med genren gospel men personerna jag har fått träffa i den kören är helt fantastiska, vilka individer! Det har varit en fantastiskt fin atmosfär.
Vad kommer du sakna mest nu när du lämnar tjänsten i Åmåls församling?
– Kollegorna, att hänga med ungdomarna och lägren på Stora strand. Jag kanske ska anmäla mig som frivillig mattant, så att man får vara med på ett hörn där.
”Länk till biskopen”
Nu väntar en tjänst som stiftsmusiker i Karlstads stift. Hon kommer att utgå från stiftskansliet som numera är beläget i residenset i Karlstad. Som stiftsmusiker kommer hon att vara samordnare för kyrkomusikerna i Karlstads stift. I tjänsten ingår även en del kontakt med kantorsstudenter, att organisera fortbildningar och spela vid stiftssammankomster.
– Jag kommer att vara kyrkomusikernas länk in till biskopen kan man säga.
Hur kommer det sig att du sökte tjänsten?
– Jag har aldrig tänkt att jag ska vara kantor någon annanstans än i Åmål. För här har jag fått jobba med precis de sakerna jag vill. Om jag skulle göra något annat så skulle det vara att undervisa på kantorsutbildningen på Geijersskolan eller att vara stiftsmusiker.
Det är med blandade känslor hon nu går vidare. Hon har trots allt haft ”världens bästa jobb”, som hon själv uttrycker det. Men steget blir lättare att ta i och med att hon kommer bo kvar i Åmål och jobba kvar inom kyrkan, menar hon.
– Det känns ändå som att jag kommer att ha kvar en ganska rejäl fot i församlingen här ändå. Det kanske är det som gör att det inte känns så definitivt.
På söndag, i samband med högmässan i Åmåls kyrka där årets konfirmander deltar, tackas Johanna Friberg av.