Målar-Lisa, Lisa Eriksson från Bråna utanför Mellerud, upptäcktes som konstnär först på ålderns höst. Nu ska stugan där hon levde större delen av sitt liv säljas.
– Intresset är jättestort, säger mäklaren Carina Udd.
En liten gård, ett mycket mycket fattigt och anspråkslöst lantbrukarhem. Så har den beskrivits, stugan där Lisa Eriksson (1879-1968) växte upp och sedermera bebodde tillsammans med sina ogifta bröder.
Närmiljön, trakterna kring Bråna i Järns socken var också hennes främsta inspirationskälla som konstnär, även om hon ogärna skyltade med sitt intresse.
”På Restad”
– En vanlig bonnkärring som målar sätter dom på Restad, ska Lisa Eriksson själv ha sagt om saken.
Med Restad åsyftades Vänersborgs hospital och asyl, en av landets då största mentalsjukhus.
Först på ålderdomshemmet i Sunnanå upptäcktes hennes talang, av en vikarierande arbetsterapeut. Innan dess hade personalen nonchalerat, ja till och med eldat upp hennes tavlor.
Under sina sista år fick Lisa Eriksson, eller Målar-Lisa som hon oftast kom att kallas, den konstnärliga respekt sakkunniga ansåg att hon förtjänade. Utställningar anordnades och även rikspressen uppmärksammade historien om den nyfunna dalsländska konstsärlingen.
Stort intresse
Varför skriver vi nu detta? Jo för sedan en tid tillbaka ligger Målar-Lisas stuga ute till försäljning.
– Intresset har varit jättestort, säger Carina Udd, mäklare på Stefanssons fastighetsbyrå, och syftar i första hand på den visning hon hade förra helgen.
Men även bland nätsurfande spekulanter är objektet en hit. Hos bostadsportalen Hemnet har annonsen klickats över tiotusen gånger.
Förklaringen är mycket enkel, menar mäklaren:
– Det är inte ofta det kommer ut objekt med så många bevara originaldetaljer, säger Carina Udd.
Mest utsocknes
Av bilderna att döma måste stugan nära nog ha stått orörd sedan Målar-Lisa flyttade till äldreboendet på 1960-talet. Och vid den tidpunkten hade det garanterat gått ett bra tag sedan någon tog sig an den fasta inredningen.
Här finns munblåsta fönster, spegeldörrar, tidstypiska lister, kamin, kakelugn med mera.
Vilka är intressenterna?
– Mest utsocknes personer. Det tycker jag kan vara kul. Vi behöver öka antalet invånare i Dalsland, säger Carina Udd.
Bakgrunden till varför bonddottern Lisa Eriksson började intressera sig för konst är höljd i dunkel. Möjligen uppmuntrades hon av en väninna som flyttade till USA och blev framgångsrik konstnär. Själv skapade Målar-Lisa sina naivistiska bilder på tårtkartonger och pappersbitar med penslar av tuggade björkkvistar.
Utdrag ur Provinstidningen, den 9 februari 1966
86-åring väcker uppseende med beskrivande konst
Vänersborgs museum hade igår vernissage på en utställning som hör till de mer ovanliga. Kanske inte tavlorna som sådana men väl konstnärinnan.
Tillförordnad landsantikvarie Cales Varenius uttrycker sin glädje över att museet fått tillfälle att visa dessa tavlor. De visar i naivistisk stil hur de gamla back- och torpstugorna såg ut i fröken Lisa Erikssons ungdom. Den fattiga tid då stugorna ännu inte rödmålats utan hade en grå dyster färg och torvtak.
Tavlorna är mycket värdefulla då de utgör en illustration till den tid då det var vanligt med back- och torpstugor i Dalsland, säger antikvarie Varenius.
Den snart 87 år gamla fröken Lisa Eriksson är en vital gammal dam. Alldeles klar i huvudet, mycket pigg och lätt att prata med.
Färgerna tillverkar hon i stor utsträckning själv. När hon målar använder hon vänstra handen som palett, där hon blandar färgerna på fingertopparna. Hon målar helt utan stativ och den tavla hon målar stöder hon mot sitt skrivbord.