Hoppa till huvudinnehållet

Orättvisa mot kungen

Publicerad:
Finansborgarråd Karin Wanngård, kung Carl Gustaf, drottning Silvia, kronprinsessan Victoria och prinsessan Estelle i publiken när Stockholm stad arrangerar en jubileumskonsert på Norrbro under lördagen i samband med kung Carl XVI Gustafs 50-årsjubileum på tronen.
Finansborgarråd Karin Wanngård, kung Carl Gustaf, drottning Silvia, kronprinsessan Victoria och prinsessan Estelle i publiken när Stockholm stad arrangerar en jubileumskonsert på Norrbro under lördagen i samband med kung Carl XVI Gustafs 50-årsjubileum på tronen. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Ni har säkert observerat att vårt land firat kungens 50 år på tronen. Och förstås följt de tämligen personliga TV-intervjuerna med majestätet. Inte minst hört hur han öppenhjärtigt – med ett stänk av bitterhet – berättat om hur han fått lida av sina medfödda läs- och skrivsvårigheter.

Lite dåligt samvete kände jag faktiskt när kungen kommenterade sina år före och efter trontillträdet. När han rätt öppet blev omskriven som tämligen okunnig – ja med ännu mer nedsättande omdömen. Lite till mans har vi väl raljerat kring kungens tillkortakommanden – så här i backspegeln rätt obetydliga.

En och annan journalist borde känna extra skam över en del artiklar och rubriker.

Vad det kokar ner till är en ung kille som föddes in i en miljö som ännu präglades av 1800-talet, blev faderlös och växte upp i konstig miljö. Och sen gjort det rätt bra.

Carl XIV Gustaf har indirekt fått klä skott även för systemet att födas in i ämbetet. Det kan man förstås ha synpunkter kring. Men kungen själv är totalt oskyldig i saken. Svenska regenter har funnits i tusen år. Och åtminstone sen 1500-talet blivit födda till kunglig upphöjelse.

Handeln i Åmål hamnade i fokus när Vitsippekullen blev föremål för en hätsk debatt. Åtminstone för tillfället avblåst.

Vi läser att handeln i Åmål ökar. Men hur har man räknat? Håkan Sandberg påpekar i en insändare att man måste ta hänsyn till prisökningarna vid jämförelser mellan åren. Det som ser ut som en ökning, kan i själva verket vara en minskning.

Vid diskussion om centrumhandeln, vore det även intressant att få veta hur Willys påverkat Icas och Coops butiker i centrala stan. En så stor etablering där ute måtte ha påverkat centrumbutikerna?

Apropå förra veckans funderingar kring grenen gång i friidrott, delar Sven-Erik Lund ett minne från sin egen träning på Örnäs. Om Nedre, även kallad Gamla tennisbanan som då fanns kvar, skriver Sven-Erik:

– När jag kom till banan, tränade redan Bertil Nilsson på Örnäsvallen. Ett par timmar senare, ofta framåt skymningen, sågs han oförtrutet knata på runt fotbollsplanen. Måste vara världens ”ensammaste” sport.

Tack Sven-Erik för det minnet. Jo, gång handlar om långa distanser och uthållighet. Hundrameterslopp i gång hör man sällan om.

Sune Tholin

Artikeltaggar

ÅmålCoopHåkan SandbergIcaKarin WanngårdKungligheterÖrnäsvallenSamhälleStockholmSune TholinWillys