Slopade skolmåltider, egna bränslelager och lådor med saker som kan få samhällsviktig personal att orka jobba lite till.
Åmåls kommuns krisberedskap är på flera punkter god men inte helt tillfredsställande.
Hur klarar vi oss i 90 dagar? Så löd rubriken när säkerhetssamordnare Daniel Andersson inledde veckans fullmäktigemöte med handfast och aktuell information.
De beredskapskrav som gäller styrs upp genom myndigheterna MSB och SKR. Tanken är att alla kommuner vid behov ska klara sig tre månader på egen hand, utan stöd från staten.
– Vi försöker följa den inriktningen med allt vad det innebär, säger Daniel Andersson.
Några exempel
Även om invasionsrisken får anses vara liten, så kan Åmål när som helst ställas inför potentiella samhällsfaror. Exempelvis hände detta när Balderkliniken från en dag till en annan tvingades stänga, utan att kommunen hunnit vidta några skyddsåtgärder avseende invånarnas liv och hälsa.
Säkerhetssamordnaren nämnde även den gång då räddningstjänsten inte kunde utföra sitt jobb på grund av en hotfull besökare. Krisartad var även situationen när en annan argsint man dök upp på stadshuset med baseballträ i handen.
Både incidenterna löste sig lyckligtvis utan större skador skedda:
– Men vi påverkas snabbare än vad vi tror, säger Daniel Andersson.
För dyrt med matlager
Ett område som kommunen ansvarar för om krisen skulle vara framme, är livsmedelsförsörjning till den egna verksamheten.
– Det räknar vi med att kunna klara genom att stänga matserveringen på gymnasiet, säger Daniel Andersson. Gymnasiet är inte obligatorisk verksamhet vid krisberedskap.
För att kunna utfodra även eleverna på Karlbergsgymnasiet hade kommunen behövt bygga upp ett stående livsmedelslager och det anses inte vara kostnadseffektivt.
Drivmedelsfrågan ligger också på kommunens bord. Åmål har rustat sig genom att köpa en bränsletank på tio kubik för diesel. Denna ska placeras hos räddningstjänsten och alltid innehålla minst fem kubik, som reserv.
Ytterligare en reservtank går att uppbringa vid småbåtshamnen, där fastighetsskötare, hemsjukvårdare och annan samhällsviktig personal ska hänvisas.
– Vi behöver även en tank för allmänhetens behov, annars finns det risk för drivmedelskonflikter, säger Daniel Andersson.
Behöver reservkraft
Vatten och värme ska kommunen också kunna tillhandahålla. Vattenfrågan kan åtminstone delvis lösas genom tankar på vagnar, men vad gäller värmefrågan finns för närvarande ingen bra plan.
Säkerhetssamordnaren hade gärna sett att de fanns ett avtal med ägaren till det lokala fjärrvärmeverket, så att samhällsviktiga byggnader i första hand förses om krisen är framme.
Kommunen har även två stora kraftaggregat att köra fram och koppla till byggnader.
– Det är en otillfredsställande lösning. Jag hoppas på fast reservkraft framöver. Det räcker inte med att ha den på hjul, säger Daniel Andersson.
Vill ha lokal broschyr
Åmål har även ett antal så kallade krislådor i sitt centrallager. Dessa innehåller bland annat ljus- och värmekällor och är i första hand ämnade för samhällsviktig personal, så att de ska orka jobba.
Ytterligare förberedelser som vidtagits är att samtliga fastanställda inom kommunen fått krigsplacering och att Åkabs skyddsrumsbestånd besiktats.
Säkerhetssamordnaren hoppas att Åmål framöver ska ta fram ett lokalt komplement till broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Det har exempelvis Västerås redan gjort.